Sammanfattning Häktning och restriktioner utgör tvångsingripanden i den enskildes rättsliga sfär och är de mest ingripande personella tvångsmedlen som kan tillämpas mot misstänkta. Detta återspeglas i de misstänktas uppfattning om tvångsmedlen och i deras psykiska hälsa. Skyddet mot att utsättas för dessa ingripanden regleras i lagbestämmelser avseende grundläggande fri- och rättigheter. Tillämpning av dessa tvångsmedel får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och de får vidare inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet som föranlett dem. I uppsatsen har det diskuterats om de rådande förhållandena på häktena kan anses vara godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Detta har besvarats nekande, främst med hänsyn till den slentrianmässiga tillämpningen som sker och den isolering som de misstänkta utsätts för. Det intressanta i sammanhanget är den psykologiska studie som gjorts av Kriminalvården som visar på att var fjärde häktad med restriktioner och var femte utan restriktioner lider av psykisk ohälsa.[1] Att det inte är så stor skillnad på hur de häktade med respektive utan restriktioner mår, talar för att häktning i sig är skadligt för den enskilde och blir farligare för hälsan om de utsätts för isolering. Uppsatsen har även behandlat olika alternativ till häktning samt utrett hur man kan få kortare häktningstider och färre restriktioner och vidare redogjort för förslag på hur författaren anser att den rådande situationen kan förbättras. Det konstateras att den internationella kritik som har framförts är befogad och att det vetenskapligt är bevisat att de häktades psykiska hälsa försämras av häktning och isolering, vilket är svårt att försvara ur ett rättssäkerhetsperspektiv eftersom de misstänktas förmåga att försvara sig i rättegången försämras. Detta innebär således att det kontradiktoriska förfarandet, som fastställer att det i brottmål ska vara fråga om två jämlika parter, sätts ur spel. Problematiken med häktning och restriktioner har även uppmärksammats av regeringen, som i skrivande stund tillsatt tre utredningar, för att utreda gällande rätt i praktiken och för att utreda hur rättsläget kan förbättras för att ligga mer i linje med Sveriges internationella åtaganden. Det kommer dock dröja ett par år innan en redogörelse för vad som kan komma att ändras läggs fram. Det kommer bli väldigt intressant att se vad dessa utredningar kommer fram till samt om det kommer ske en totalreform av häktningsreglerna i RB. Sammanfattningsvis kan det sägas att den internationella kritiken är befogad och att det återstår en hel del att göra för att det svenska häktningssystemet ska uppfylla Sveriges internationella åtaganden. [1] Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-262480 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Rizwand, Shirin |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds