Täktverksamheter innebär stora ingrepp i miljön. När verksamheten avslutas ska täktområdet efterbehandlas och det finns flera sätt en efterbehandling kan utformas på och vad som måste tas hänsyn till. Gråsjöns skiffertäkt i Jämtland har inte efterbehandlats. Då den är en del av en kulturhistorisk miljö, att området kan vara geologiskt intressant samt att täkten är belägen i fjällmiljö gör det svårt att avgöra hur efterbehandlingen ska ske. Syftet med studien är därför att ta reda på hur skiffertäkten på bäst lämpade sätt ska efterbehandlas med avseende på aspekterna geologiska värden, naturvärden, kulturmiljövärden, estetiska värden samt risk och säkerhet. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt litteraturgranskning av rapporter om efterbehandling av täkter. Vid efterbehandling kan det vara värdefullt att bevara eventuella intressanta lagerföljder i täkten för forsknings- och utbildningssyften. Den biologiska mångfalden bör gynnas och bergsbranter, blockstensupplag och vattensamlingar kan skapa gynnsamma miljöer. Äldre brottstensytor från historisk brytning ska bevaras och säkerhetsåtgärder bör vidtas så att inte människor som rör sig i området skadar sig i täkten: Detta kan göras genom snedsprängning och släntning eller att en skyddshylla sprängs in i bergväggen. En färdig efterbehandlingsplan som är anpassad och tar hänsyn till alla aspekter går inte att ta fram i dagsläget då det måste göras en inventering av arterna i och runt täkten. Först när det underlaget finns går det att avgöra hur täkten ska efterbehandlas och hur de andra aspekterna kan vävas in i efterbehandlingen. / Quarries result in great environmental interference. When quarrying is completed the area must undergo restoration. There are different ways to design the restoration plan and what must be taken into account. The shale quarry in Gråsjön, Jämtland County hasn’t been restored. Due to cultural heritage in the quarry, the possible geological value and the fact that the shale-quarry is located in an alpine environment makes it difficult to determine the course of action. The aim of this paper is to determine what best way is to restore the shale-quarry due to geological values, nature values, cultural heritage, esthetical values and risk and safety. This was done by qualitative semi-structured interviews and a literature study of reports on restoration of quarries. Upon restoration, it can be valuable to preserve interesting strata in the quarry for research and educational purposes. The biodiversity should be favored and slopes, heaps of stone blocks and pools of water can create favorable environments. Older parts of the quarry that represent a cultural heritage should be preserved and precautions should be taken to prevent people from getting injured in the quarry. This could be done by line out the steep walls in the quarry or blast out a protective step in the stone wall that prevent people from falling down. A restoration plan that is taking into account all the aspects is not possible because a species inventory must be initiated. When the inventory is complete the course of action can be decided and how the other aspects can be part of the restoration plan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-295993 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Eriksson-Lindberg, Katarina |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 1986 |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper ; 2016:15 |
Page generated in 0.0035 seconds