Läsförståelse är en central beståndsdel i de flesta skolämnen. Att läsa med förståelse är viktigt för alla elever i skolan eftersom det kan ge dem möjlighet att utveckla kunskap i skolans ämnen (Eckeskog, 2015, s. 5-6). Trots att läsförståelsen är av denna vikt i skolan visar resultat frånProgram for International Student Assessment (PISA) att svenska elevers resultat i läsförståelse har sjunkit (Skolverket, 2013, s. 13). Syftet med studien är därför att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 beskriver att de planerar och genomför sin undervisning av högläsning för att utveckla elevers läsförståelse. Detta besvaras med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att de arbetar med lässtrategier i samband med högläsningen?, Hur ges elever enligt lärare möjlighet att arbeta med texterna i högläsningen? Och slutligen: Vilka olika texttyper väljer lärare att fokusera på i sin undervisning i utvecklingen av elevers läsförståelse? Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Materialet samlades in genom en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades genom kodning för att finna intressanta mönster i deltagarnas beskrivningar. Resultatet visade att lärarna använder högläsning som verktyg för att utveckla elevers läsförståelse. De läser både skönlitteratur och sakprosa. Före, under och efter högläsningen använder flertalet av lärarna lässtrategierna: förutspå, klargöra, sammanfatta och ställa frågor. Elever får enligt lärarna visa sin läsförståelse genom textsamtal, skrivning och arbete med bilder. / Reading comprehension is a central part of most school subjects. It is important for all pupils to be able to understand what they read, as it can enable them to develop knowledge within the school subjects (Eckeskog, 2015, p. 5-6). Although reading comprehension is of such importance in school, results from the Program for International Student Assessment (PISA) shows that Swedish pupils results in reading comprehension have fallen (Skolverket, 2013, p. 13). The purpose of this study is, therefore, to study how teachers in grades 1-3 describe that they plan and implement their read aloud teaching to develop the pupils’ reading comprehension. This will be answered by the following questions: How do teachers describe that they work with reading strategies in connection with the read aloud? How do the teachers, according to themselves, give the pupils the opportunity to work with the texts in the read aloud? And finally: What different types of texts do teachers focus on in their teaching in the development of the pupils’ reading comprehension? The study is based on the socioultural perspective. The data was collected through a qualitative method, semi structured interviews. The data was analyzed by coding to find interesting patterns in the participants descriptions. The results showed that the teachers use read aloud as a tool to develop the pupils’ reading comprehension. They read both fiction and non-fiction. Before, during and after the read aloud most teachers use some of the reading strategies: predict, clarify, summarize and questioning. According to the teachers, the pupils show their reading comprehension through text conversation, writing and working with pictures.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-40587 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Petersson, Malin |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, CHILD |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.2902 seconds