Sverige är bland de länder som tar emot flest flyktingar, utav dessa utgör en del ensamkommande barn som vanligtvis varit med om hemska upplevelser och lider av olika hälsoproblem som tar sig både psykiska eller fysiska uttryck. Det är således viktigt att personal som arbetar med denna målgrupp kan förse dem med stöd och kunskap. Studien har undersökt personalens uppfattningar om arbetet på boenden med ensamkommande flyktingbarn är ur ett hälsofrämjande perspektiv. Teorierna KASAM med dess tre delkomponenter: meningsfullhet, begriplighet samt hanterbarhet och socialt stöd ligger som grund. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats där fem personal på två boenden blivit intervjuade med en semistrukturerad metod. Resultatet visade att personalens synsätt på hälsofrämjande var olika för alla i personalen men grunderna densamma. Ett hälsofrämjande arbete genomfördes på boendena där personal arbetade med bland annat informationspridning, fysisk aktivitet och delaktighet. Underlättande faktorer på boendet var kommunikationen och det sociala samspelet med ungdomarna samt sina medarbetare. Kommunikationen var även ett hinder eftersom att språkbarriäerna kom emellan eller att tolk inte översatte korrekt. Slutsatserna i studien är att personalens synsätt på hälsofrämjande är lika i grunden, personalens arbetssätt är hälsofrämjande och det finns både underlättande samt försvårande faktorer i det hälsofrämjande arbetet. / Sweden is among the countries that is receiving the most refugees, a part of these are unaccompanied children who usually been through terrible experiences and are suffering from various health problems that is displayed both mentally and physically. It is therefore important that staff working with this target group can provide them with the support and knowledge. This study examined the staff´s perceptions of their work, with unaccompanied refugee children, as being conducted from a from a health promotion perspective. The theories SOC, which has three subcomponents: meaningfulness, comprehensibility and manageability and social support are the foundation. The study has applied a qualitative approach where five staff’s on two accommodation were interviewed using a semi-structured approach. The results showed that the approach of a health promotion perspective was different for all the staff however the basics where the same. Health promotion were conducted on both accommodations where the staff worked among other things with the dissemination of information, physical activity and with participation. Facilitators at the accommodation was communication and social interaction with the young people and the workers. Communication was also a major obstacle since the language barrier came between or the interpreter did not translate correctly. The conclusions of the study is that the staff's approach to health promotion is equal fundamentally, the staff's approach are health promoting and there are both facilitating and aggravating factors in the health promotion work.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-28630 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Escobar, Nadia |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds