Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet. I samband med värdetillskrivningen sker även en hierarkisering och positionering gentemot andra regioner och matkulturer. Vidare visar analysen hur konstruktionen av den nordiska matkulturen och identiteten legitimeras genom hänvisning till konkurrens och en hotande global livsmedelsmarknad präglad av likriktning och ohälsosam snabbmat. Genom att kombinera hänvisningar till historisk nordiskt förgånget med den globala nutiden och framtiden får den nordiska identiteten fotfäste. Genom en implementering av Ny Nordisk Mat:s ”ideologi” i alla sociala skikt i form av smakutbildning och nordisk mat på officiella matinstitutioner möjliggörs upprätthållandet och reproduktionen av den nordiska identiteten och den matkulturen. Analysen visar att arbetet med att konstruera en den nordiska matkulturen och identiteten till stor del är en varumärkningsprocess, där en viktig del utgörs av att balansera mellan det regionala och det internationella. Genom ett strategiskt urval kan samma värden som används för att marknadsföra och differentiera Norden på den gastronomiska kartan appliceras universellt. Nationalistiska tendenser avslås genom en förståelse av att den nordiska regionen och maten förtjänar att synas och inta vad som upplevs vara en rättmätig position på den gastronomiska arenan. Samtidigt finns det tecken som tyder på att det, när det väl skapats en tydlig identitet och matkultur, är lättare att öppna upp för influenser utifrån. Uppsatsen öppnar därmed upp för frågan om huruvida skapandet av gränser är en förutsättning för ökad tolerans inom regionala matpraktiker.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-227003 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Ridderheim, Karin |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds