Examensarbetet utgår ifrån en kommun vars sjukfrånvarostatistik är bland de högsta i landet. Vi har fått möjlighet att undersöka i vilken grad kommunens chefer känner till och arbetar efter uppsatt policy i rehabiliteringsärenden, deras attityd gentemot denna samt om och i förekommande fall, vad de anses saknas i policyn. Vi har även att undersökt vilka faktorer som har en positiv inverkan på rehabiliteringsprocessen. Teorin utgår från faktorer som enligt forskning visat sig ha en positiv inverkan på långtidssjukskrivna, exempelvis arbetsanpassning, tidig återgång i arbete samt social kontakt mellan arbetsgivare och sjukskriven. Metoden har främst utgått från ett kvantitativt förhållningssätt, då vi använt enkäter för att samla in material till undersökningen. Samtidigt finns kvalitativa drag då materialet både analyserats kvantitativt samt kvalitativt. Resultatet visar att cheferna till stor del känner till och arbetar efter kommunens policy. Cheferna visar en positiv attityd till att erbjuda medarbetare förändringar som innebär en snabbare återgång i arbete men inser även att det kan finnas begränsningar både i arbetets karaktär samt kommunens resurser. Slutsatserna visar att kommunen har flera möjligheter att förbättra sitt rehabiliteringsarbete för att möjliggöra till att medarbetaren snabbare kan återgå i arbete. De behöver bland annat utbilda sina chefer i presenterade faktorer som har positiv inverkan på rehabilitering samt samverkan. / The master thesis is based on a municipality whose sickness absence statistics are among the highest in the country. We have had the opportunity to investigate whether the municipality's managers work according to established policy in rehabilitation cases, as well as the attitude towards this and what they consider missing. We have also studied which factors have a positive impact on the rehabilitation process. The theory is based on factors that, according to research, have shown a positive impact on long-term sick leave, such as job adaptation, early return in work and social contact between employers and employee on sick leave. The method has primarily been based on a quantitative approach, we used surveys to collect material. At the same time there are qualitative features when the material is analysed both qualitative and quantitative. The results show that managers largely know and work according to the municipality´s policy. The managers also show a positive attitude to offer employees changes that mean a faster return to work, but also realize that there may be limitations in both the work´s nature and the municipality's resources. The conclusion shows that the municipality has several possibilities for change in order to improve their rehabilitation efforts to improve the opportunities for employees to return to work faster. One suggestion is to train their managers in presented factors that have a positive impact on rehabilitation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-25265 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Eriksson, Karin, Törnkvist, Kristina |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds