De flesta läromedel som används i svensk skola tar sin utgångspunkt från det centrala innehållet och kunskapskraven som står i läroplanen för ämnet matematik. När läromedlet i matematikundervisningen utgör en stor del av elevers kunskapsutveckling uppstår frågan om läromedlen skapar rätt förutsättningar och utgör en grundläggande kunskapsutveckling för eleverna. Skolverkets nationella bedömningsstöd (2019) är ett material som utgår ifrån forskning och föreskriver att en god taluppfattning är grundläggande för elevers fortsatta matematikinlärning. Det nationella bedömningsstödet i årskurs 1–3 ska ge lärare stöd för bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling samt ge indikationer på om elever kommer kunna nå kunskapsmålen under de första skolåren i grundskolan. Det är viktigt att elever i de första skolåren får en grundläggande taluppfattning och kunskapsutveckling i en varierad matematikundervisning. I och med att läromedelsundervisning är så framträdande i ämnet matematik finns det ett behov av att undersöka om läromedel berör alla kunskapsområden i det nationella bedömningsstödet samt om läromedlen framställer olika matematiska områden med hjälp av olika representationer. Representationer innefattar ett varierat arbetssätt i undervisningen där elever får möjlighet att uttrycka sig på olika sätt. Syftet med studien är att studera om och hur två centrala läromedel i matematik framställer kunskapsområden som finns i det nationella bedömningsstödet för årskurs 1. Ett vidare syfte är att identifiera vilka representationer som läromedlen framställer och möjliggör ur ett elevperspektiv. Studien har ej för avsikt att studera huruvida enskilda elever uppfyller målen i det nationella bedömningsstödet. Den metod som har använts i studien är en komparativ läromedelsanalys med både kvantitativa och kvalitativa intressen utifrån studiens syfte. Vi skapade en egen modell för att strukturerat analysera läromedlen samt för att kunna uppfylla syftet med studien och besvara studiens frågeställningar. Modellen är dels konstruerad utifrån kunskapsområdena i det nationella bedömningsstödet (Skolverket 2019) samt utifrån McIntosh representationsmodell (McIntosh 2022). Resultatet visar att det finns skillnader mellan vilka kunskapsområden som förekommer på höst- och vårtermin i Favorit- och Rik matematiks läromedel för årskurs 1. Utifrån både kunskapsområden och representationer visar resultatet att lärarhandledning och elevbok kompletterar varandra. Representationerna; symbol, föremål, ord och bild kan identifieras i båda läromedlen. Symbol är den dominerande representationen i elevboken medan ord är den dominerande representationen i lärarhandledningen. Resultatet indikerar att Rik matematik framställer fler kunskapsområden än Favorit matematik för hela läromedlet utifrån det nationella bedömningsstödet och framställer dessa med en större variation av representationer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-31591 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Arvidsson, Sandra, Arvidsson, Evelina |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds