Return to search

Reservvattenförsörjning i Stockholms län : en hållbarhetsanalys

Befolkningen i Stockholms län väntas öka med omkring 445 000 personer från år 2010 till år 2030. Det ställer krav på många samhällsfunktioner, däribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer än 90 % av länets invånare med vatten från Mälaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, både för att producera tillräckliga dricksvattenvolymer och för en driftsäker leverans. Vid problem med den reguljära dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna säkerställas genom tillgång till reservvatten-täkter. Redan idag (2014) är reservvattenförsörjningen i länet bristfällig och behöver utvecklas för att möta även det framtida vattenbehovet. Hur stora volymer reservvatten som behöver säkerställas, och till vilka områden, beror på vilka scenarier för driftsavbrott som ska kunna hanteras. Länets vattenresurser är geografiskt ojämnt fördelade och reservvatten-behovet är större i vissa delar av länet än i andra. Det innebär att för ett effektivt utnyttjande av de tillgängliga vattenresurserna krävs samordning mellan länets dricksvattenaktörer. Därför bör alternativ till hur reservvattenförsörjningen kan förbättras tas fram och utvärderas på regional nivå.   Syftet med examensarbetet var att studera scenarier och alternativ för reservvattenförsörjning i Stockholms län, framför allt genom en hållbarhetsanalys. Alternativen togs fram baserat på resultaten av tidigare studier av länets vattentillgångar. Fyra scenarier för avbrott i den reguljära vattenförsörjningen valdes ut. Med hänsyn till dessa och utifrån en uppskattning av vattenbehovet år 2030 identifierades två alternativ för reservvattenförsörjning, A och B, som kunde klara att ersätta hela vattenbehovet. Alternativen studerades med en hållbarhetsanalys, där de jämfördes med avseende på hållbarhetskriterier inom sex huvudkategorier: Hälsa och hygien, Miljö, Ekonomi, Sociokultur, Teknisk funktionalitet samt Grad av oberoende. Alternativen skiljde sig principiellt åt genom att systemalternativ A utnyttjade andra vattenresurser än Mälaren, medan systemalternativ B var fullständigt beroende av Mälaren.   Resultatet av hållbarhetsanalysen var att systemalternativ B är mer hållbart än system-alternativ A. Det beror framför allt på att systemalternativ B presterade bättre med avseende på de ekonomiska och miljömässiga kriterierna. Dock förutsattes i hållbarhetsanalysen att reservvattenlösningarna inte behövde vara oberoende av den ordinarie dricksvattentäkten (Mälaren). Om krav hade funnits på att reservvattenförsörjningen ska vara fullständigt oberoende av den reguljära vattentäkten skulle systemalternativ B inte uppfylla kravet. Om hållbarhetskategorin Grad av oberoende inte skulle ingått i analysen hade systemalternativ B blivit överlägset mer hållbart än systemalternativ A. Utifrån analysen kan konstateras att eventuella krav på reservvattenförsörjningens oberoende av den reguljära täkten behöver diskuteras i länet. Det är också intressant att diskutera om fördelarna med avseende på övriga hållbarhetsaspekter (förutom Grad av oberoende) överväger tillräckligt mycket hos system-alternativ B för att bortse från beroendet av Mälaren, även om det är olika delar av Mälaren som utnyttjas. / The population of Stockholm County will increase by approximately 445 000 people from 2010 until 2030. This makes demands on many societal services, including drinking water supply. Today more than 90 % of the Stockholm County inhabitants receive drinking water from Lake Mälaren. An adaption of the water supply to the population growth is necessary in order to produce enough water and to ensure reliable water supply. In case of problems in the regular water sources, water supply can be ensured by the use of backup water resources. Even today (2014), the backup water supply in the county is insufficient, and needs development in order to meet also the future water demand. The volumes of backup water needed, and their spatial distribution, depend on the scenarios for disruption of the regular supply to be handled. The water resources in the county are unevenly distributed and the need for backup water is greater in some parts of the county than in others. This means that in order to ensure an efficient use of the available water resources, coordination between the county’s different drinking water actors is necessary. Therefore, alternatives for improvements of the backup water supply should be developed and evaluated on a regional level.   The aim of the master’s thesis was to study scenarios and alternatives for backup water supply in Stockholm County, mainly by the use of sustainability analysis. The alternatives were developed based on results from earlier studies of the water recourses in the county. Four scenarios for disruption of the regular water supply were chosen. In regards to these scenarios and based on an estimation of the water need 2030, two alternatives for backup water supply were identified, systems alternative A and B. The alternatives were assessed by a sustainability analysis, where they were compared based on six main categories: Health and hygiene, Environment, Economy, Socio-culture, Technical robustness and Magnitude of independence. The alternatives were principally different in that systems alternative A included exclusively other water resources than Lake Mälaren, while systems alternative B was fully dependent on Lake Mälaren.   The result of the sustainability analysis was that systems alternative B is more sustainable than systems alternative A. This is mainly due to the fact that systems alternative B had a better performance in terms of the economic and environmental criteria. However, in the sustainability analysis it was assumed that the backup water systems did not have to be independent of the regular water source (Lake Mälaren). If there would have been a requirement of the backup water supply to be fully independent of the regular water supply, then systems alternative B would not have been qualified. If the sustainability category Magnitude of independence would not have been included in the analysis, then systems alternative B would have been far superior to systems alternative A. From the analysis it is clear that possible requirements of independency of the backup water supply from the regular water supply, need to be discussed in the Stockholm County. It is also interesting to discuss whether the advantages in terms of the other sustainability aspects (besides Magnitude of independence) are large enough for systems alternative B to motivate a disregard of the dependency of Lake Mälaren, which however uses different parts of Lake Mälaren.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-229818
Date January 2014
CreatorsAndersson, Elin
PublisherInstitutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationUPTEC W, 1401-5765 ; 14025

Page generated in 0.0031 seconds