Bakgrund Förväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är. De teorier som finns angående förväntningsgapet inom revision utgår alla från allmänhetens förväntningar på revisorn. I denna uppsats undersöks om det föreligger samma förväntningsgap mellan företag och revisorn. Syfte Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med företag och revisorer undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företags förväntningar på revisorn och vad revisorn de facto gör, och i så fall beskriva hur det gapet ser ut, och vad det beror på. Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad till att endast undersöka det förväntningsgap som finns mellan små och medelstora ägarledda företag och revisorn. Det medför att uppsatsen inte undersöker och tar ställning till det eventuella förväntningsgap som finns mellan revisorn och andra intressenter i samhället. Vidare har undersökningen avgränsats till att endast undersöka förhållanden mellan utvalda företag och revisorer i Linköpings Kommun. Genomförandet För att undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorer har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer. Tre intervjuer med revisorer och två intervjuer med företagare har genomförts. Dessa intervjuer utgör uppsatsens empiri. Empirin behandlas vidare i uppsatsens analys, först ställs de svar vi fått från revisorsrespondenterna mot den teori beträffande revisorns regelverks som tas upp i uppsats teoriavsnitt. Vidare ställs företagsrespondenternas svar mot revisorsrespondenternas dito, men även mot teorierna om revisorns regler och de teorier om förväntningsgap som återfinns i teoriavsnittet. Resultat Resultatet i denna uppsats kan inte ses som generaliserbart då underlaget för studien inte varit av den omfattning som skulle krävas för att dra sådana slutsatser. Uppsatsen påvisar dock att det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorn i de fall som vi har undersökt. Förväntningsgapet beror till största delen på en kunskapsbrist från företagens sida beträffande revisorernas ansvars- och uppgiftsområde. Den största identifierade kunskapsbristen är att företagen inte förstår gränsdragningen mellan revision och revisionsnära rådgivning. Detta förväntningsgap kan enligt denna uppsats överbyggas med kunskap hos revisorns klienter. Denna kunskap skulle enklast kunna förmedlas genom en klar definition av revisorns roll innan revisionsuppdraget påbörjas och genom specificerade fakturor från revisorerna. / Background The auditing expectation gap has been used as a concept in business administration since the early 1970’s. The first definition of the notion was the gap that occur between the financial report users expectations on the auditor, and what the auditor actually is doing. In recent years the role of the auditor has been in the spotlight because of the big corporate scandals and colapses such as the Enron and the Wolrdcom. A lot of people has focused on the auditors role, when they wanted a scapegoat in the scandals. The publics lack of knowledge about the auditors task is said to be the reason for that phenomena. The theories about the gap within the auditing bransch, is most often based on the publics expectations, while this paper is focused on the gap between the auditor and their clients. The purpose of this paper The purpose of this paper is to explore whether a gap exists between the companies expectations and what the auditor actually do by interviews with auditors and companies. We hope to describe the gap, and find out why it exists. Delimitation This paper is limited to explore the gap between small and medium sized companies and the auditors. The purpose is not to investigate the gap between the public interest and the auditors. Further this paper is limited to reasearch the conditions within the municipal of Linköping. Method To explore the gap between companies and auditors we have carried out five qualitative interviews. Three with auditors, and two with companies. These interviews are forming the papers empirical part. A part which will later on be analyzed in different ways. First, the auditor interviews will be compared with the acts and standards regulating the auditors work. Then the companies answers will be compared with the auditors dito, and also against the standards and acts mentioned earlier. Result The conclusions in this report can not be generalized because of the brief extent of the study. Although this paper proves that there is an expectation gap between the auditors and companies examined in this study. The underlaying reason for the gap is the companies lack of knowledge regarding the auditors assigment. The main identified lack of knowledge is that the companies don not know where the line between statutory audit and advisory is. To be able to narrow the gap information is necessary. The companies needs information about the extend of the auditors assigment. That could be done by carefully explaining the assigment for the comapines before the assignment starts and specefied invoices from the auditors.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-6032 |
Date | January 2006 |
Creators | Kraft, Martin, Månsson, Henrik |
Publisher | Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen, Ekonomiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds