Det här självständiga arbetet inom militärteknik behandlar hur dagens tekniska tillämpningar avseende pansarvärnsrobotsystem kan möta en kvalificerad motståndare. Hotbilden med varnar- och motverkans-system medför att de tekniska och de stridstekniska kraven har förändrats för att både nå verkan samt överleva i stridsställning. Utifrån kända data och prestanda på både robotsystem samt varnar- och mot-verkanssystem har beräkningar gjorts för att studera tidsförhållanden i en duellsituation. Skillnaderna har tillsammans med tekniska specifikationer analyserats och diskuterats för att ge svar på studiens fråge-ställning: Vilka tekniska möjligheter och begränsningar har dagens pansarvärnsrobotsystem för att möta en kvalificerad motståndare med varnar- och motmedelsystem i svensk småbruten terräng? Resultatet visar på följande möjligheter och begränsningar:Den kvalificerade motståndaren har sensorer och motmedel med god förmåga att upptäcka och bekämpa pansarvärnsrobotsystem. Korta skjutavstånd (˂2 000 m), höga robotbanor, salvskjutning med robusta robotsystem vilka styrs autonomt, maskering och störning av motståndarens sensorer ger pansarvärnsro-botförbandet tekniska möjligheter att med framgång möta även en kvalificerad motståndare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-4822 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Pettersson, Mikael |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds