Det här självständiga arbetet inom militärteknik behandlar hur dagens tekniska tillämpningar avseende pansarvärnsrobotsystem kan möta en kvalificerad motståndare. Hotbilden med varnar- och motverkans-system medför att de tekniska och de stridstekniska kraven har förändrats för att både nå verkan samt överleva i stridsställning. Utifrån kända data och prestanda på både robotsystem samt varnar- och mot-verkanssystem har beräkningar gjorts för att studera tidsförhållanden i en duellsituation. Skillnaderna har tillsammans med tekniska specifikationer analyserats och diskuterats för att ge svar på studiens fråge-ställning: Vilka tekniska möjligheter och begränsningar har dagens pansarvärnsrobotsystem för att möta en kvalificerad motståndare med varnar- och motmedelsystem i svensk småbruten terräng? Resultatet visar på följande möjligheter och begränsningar:Den kvalificerade motståndaren har sensorer och motmedel med god förmåga att upptäcka och bekämpa pansarvärnsrobotsystem. Korta skjutavstånd (˂2 000 m), höga robotbanor, salvskjutning med robusta robotsystem vilka styrs autonomt, maskering och störning av motståndarens sensorer ger pansarvärnsro-botförbandet tekniska möjligheter att med framgång möta även en kvalificerad motståndare.

A report has been made at a company in Borås at a company called ACG Nyström. Thecompany is today international and is marketing advanced equipment, systems and furthereducation to the manufacturing industry. A part of ACG Nyström’s production is a machinethey call Unimat. ACG Nyström doesn’t just stand for the actual production of the machine,but also for assembling and installation of the machine at the final customer. The companyalso offers service.The purpose of this task is to create a more flexible production by reducing the lead time ofthe machine Unimat. This flexible production is not a customer demand, but an easier way forACG Nyström to adept to customers’ inability to make up their minds. It’s a problem forACG Nyström when the customer suddenly wants to make some changes in their order in themiddle of the creation of a machine.The report is divided into four phases. The first phase contains the purpose of the work andthe works delimitation. The next phase contains a literature study which is followed by astudy of the situation at the company today, mapping and a company analyze. The last phasecontains improvement proposals and conclusions.To achieve the goals with this examination work, a collecting of literature and studying hasbeen made. The literature study is used as background knowledge for the report’s problemdescription. Discussions about the current situation at the company and improvementproposals are also based on these literature studies. The literature study is general anddiscusses lead time, steering principals and how a faster flow can be reached.iiiThe introduction of Lean production would generate many benefits, for example equalizingthe flow, for the company. Lean production is a modern logistical concept that manycompanies and organisation tries to implement and pursue.One of the factors to the long lead time at the company is the complex internaltransportations, for example the transport between operations in the company. This is a factbecause of the size and weight of the models that have to be transported. Further reasons forthe complex internal transportations are that the operation moments have some distancebetween each other. Not only are the models big and heavy, they also have to be transportedfar. To develop nearness between the operations, a new layout has been created in the currentproduction area. / Uppsatsnivå: C

Adaptiva styrprinciper har framhållits som potentiell lösning till en rad strategiskt kostsamma nackdelar kopplade till den traditionella årsbudgeten. Denna studie syftar till att studerasambandet mellan dessa adaptiva styrprinciper och osäker miljö. Teoribildningen som ligger till grund för det analytiska ramverket har tematiserats i fyra kategorier av adaptiva styrprinciper som visats återkommande i den tidigare forskningen rörande beyond budgeting och dess besläktade hybrider: decentralisering, adaptiv planering och resursallokering, adaptiv målsättning och prestationsmätning samt adaptiva incitamentspraktiker. Denna tidigare forskning har emellertid inte undersökt mindre företags benägenhet att implementera dessa praktiker, och hur detta förhåller sig under perioder av generell osäkerhet. Covid-19-pandemin utgör en unik möjlighet på så sätt att andra typer av osäkerhet tidigare har tagit formen av specifika attribut (exempelvis konkurrensutsättning), medan pandemin får anses vara generellt utan motstycke under de i övrigt rådande omständigheterna. Forskningsfrågan definieras därmed som: Har mindre svenska tillverkningsföretag anammat adaptiva styrprinciper i större utsträckning under pandemin? För att undersöka huruvida dessa styrprinciper har ett samband med osäker miljö på det sätt som antyds utifrån teori användes en kvantitativ metod. En enkät skickades till 616 svenska tillverkningsföretag med 10-199 anställda, varav 88 användbara svar samlades in. Även om respondenterna uppvisade bred tendens till anammande (såsom teorin skulle förutse) var inte denna förändringsgrad under pandemin statistiskt signifikant utifrån linjär sannolikhetsmodell. / Adaptive management practices have been touted as being the solution to a number of strategically costly problems connected to the traditional yearly budget. The purpose of this study is to examine the relation between adaptive management practices and an uncertain environment. The underlying theory of the analytical framework specifically concerns four adaptive management practices that have proven to be recurring in the beyond budgeting literature and its adjacent hybrids: decentralization, adaptive planning and resource allocation, adaptive goal and performance measurements and adaptive incentives. Prior research has overlooked the aspect of smaller companies and their willingness to change and adapt their management practices during times of general uncertainty. The Covid-19 pandemic during 2020-2021 constituted a rare opportunity in the sense that other types of uncertainty have tended to be specific (e.g. increased competition), whereas the pandemic is taken to be generally unprecedented in relation to all other aspects of the current business environment. The research question was therefore formulated as: Have Swedish small scale manufacturing companies adopted adaptive management practices to a larger extent during the pandemic? To examine whether the adoption of these tools relate to uncertain environments, in the manner in which the theory suggests, a quantitative approach was utilized. A survey was sent to 616 Swedish manufacturing companies with 10-199 employees, out of which 88 useful answers were gathered. Although the respondents showed tendencies of adoption across the board (as the theory would predict) the changes made during the pandemic did not reach statistical significance in the linear probability model.