Return to search

Fördröjning och bortfall av nätverkskorrektioner : osäkerhetskällor för nätverks-RTK

Network RTK is a real-time technique for accurate positioning with Global Navigation Satellite Systems (GNSS). The technology means the use of correction data from a network of GNSS receivers with known positions (reference stations) to reduce the uncertainty in position for the user´s GNSS receiver (rover). However, this requires that the correction data can be transferred seamlessly to the user in real time. Commonly the corrections are transferred via mobile phones. The Swedish National Land Survey operates a nationwide Network RTK service, where users can receive correction data via GSM or mobile Internet (GPRS). Network RTK service is based on a nationwide network of permanent reference stations for GNSS, SWEPOS which is also used for other applications. The aim of the study is to examine how the delay and loss in the transmission of network corrections affect measurement with Network RTK service from SWEPOS. Three receivers of different types, Trimble, Topcon and Leica were used to receive signals (all three at the same time) via a fixed external GNSS antenna with very good receiving conditions. Special software was used to create delays and loss of correction data from correction data to the three receivers.   The results show that the threshold where delay and loss means that receivers can no longer calculate a precise position varies between brands. Leica was the most sensitive to loss of correction data, Trimble for delays, while Topcon held up well for both. A new initialization requires that data loss and delay are not too large. Position deviations due to loss and delay of correction data indicate a significant difference between radial plane deviations and height deviations, especially at high loss of correction data. Delays of 0–4 s and various losses of correction data have generally small impact on the standard uncertainty values ​​in latitude and longitude. The standard uncertainty in height is 1.5–2 times higher than it is in plane. The impact of the baseline length is not significant, a marginal increase in the standard uncertainty was seen when increasing from 10 km to 30 km. / Nätverks-RTK är en realtidsteknik för noggrann positionering med hjälp av Global Navigation Satellite Systems (GNSS). Tekniken innebär att användaren utnyttjar korrektionsdata från ett nätverk av GNSS-mottagare med kända positioner (referensstationer) för att minska osäkerheten i positionen för den egna GNSS-mottagaren (rover). Detta ställer dock krav på att korrektionsdata kan överföras problemfritt till användaren i realtid. Vanligen sker den överföringen via mobiltelefoni. Lantmäteriet driver en rikstäckande nätverks-RTK-tjänst, där användarna kan erhålla korrektionsdata via GSM eller mobilt Internet (GPRS). Nätverks-RTK-tjänsten baseras på ett rikstäckande nät av fasta referensstationer för GNSS, SWEPOS, vilket också används för andra tillämpningar.   Syftet med studien är att undersöka hur fördröjning och bortfall i överföringen av nätverkskorrektioner påverkar mätning med SWEPOS nätverks-RTK-tjänst. För det ändamålet användes tre mottagare av fabrikaten Leica, Trimble och Topcon som parallellt tog emot signaler via en fast extern GNSS-antenn under mycket goda mottagningsförhållanden. En särskild programvara användes för att skapa fördröjningar och bortfall av korrektionsdata till de tre mottagarna.   Resultaten visade att tröskelvärdet, där fördröjning och bortfall gör att mottagarna inte längre kan beräkna en noggrann position, varierade mellan fabrikaten. Leica var mest känslig för bortfall, Trimble för fördröjningar, medan Topcon stod sig bra för båda. Vid ny initialisering av fixlösning krävdes att databortfall och fördröjning inte var för stora för någon av fabrikaten. Positionsavvikelserna beroende på bortfall och fördröjning av korrektionsmeddelanden visar på en signifikant skillnad mellan radiella planavvikelser och höjdavvikelser, speciellt vid höga bortfall. Fördröjningar på 0–4 s och olika bortfall har generellt liten påverkan på standardosäkerheternas värden i latitud- och longitudled. I höjdled är genomgående standardosäkerheten 1,5–2 gånger större än vad den är i planled. Baslinjelängdens betydelse är inte så stor, en marginell ökning av standardosäkerheten kunde ses vid ökning från 10 km till 30 km.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-16565
Date January 2013
CreatorsMorén, Lena, Stenbacka, Matilda
PublisherHögskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0104 seconds