I denna studie har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen från fem händelser under det andra världskriget undersökts. Händelserna som undersökts är: Molotov-Ribbentrop-pakten 1939, finska vinterkriget 1939–1940, operation Barbarossa 1941, slaget vid Stalingrad 1942–1943 samt Nazitysklands kapitulation 1945. Syftet med studien har varit att undersöka hur Jönköpings-Posten gestaltat Sovjetunionen mellan 1939–1945, utreda om denna gestaltning förändrats över tid samt utröna huruvida russofobi präglat tidningens rapportering. I studien har gestaltningsteorin använts som teoretiskt ramverk. En utgångspunkt i studien har varit att nyheter aldrig är objektiva. Verkligheten är för abstrakt och omfattande för att beskrivas till fullo, varvid varje nyhet kräver ett urval och därför bara gestaltar delar av verkligheten. För att besvara studiens syfte har även begreppet russofobivarit nödvändigt att definiera. Begreppet har inte någon vetenskaplig förankring, studiens definition är istället hämtad från journalisten Guy Mettan som skrivit en bok på ämnet. I studien åsyftar russofobi olika negativa klichéer, fördomar och karikatyrer av Sovjetunionen. För att besvara studiens syfte- och frågeställningar har en tvåstegs-metod använts; först har tidningsmaterialet från händelserna analyserats separat i kvalitativa textanalyser, varefter en komparativ analys av allt material genomförts. Gestaltningarna av Sovjetunionen har under analysen kategoriserats för att avgöra rapporteringens karaktär; kategorierna som använts har varit informativt-neutral, vänskaplig och fientlig.Det totala materialet har bestått av 111 olika nyhetsartiklar. Studiens resultat visar att Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen har förändrats under tidsperioden. Samtliga händelser innehåller dock olika typer av gestaltningar. Skillnaden mellan händelserna har främst varit balansen mellan de olika kategorierna; hur förekommande en kategori har varit vid en specifik händelse. En annan gemensam nämnare för samtliga händelser har varit att avsändaren av nyheterna varit av stor betydelse; en betydande del av materialet har varit internationella nyheter inhämtade från olika nyhetsbyråer, varvid ursprungslandets generella sympatier präglat vilken gestaltning av Sovjetunionen som återgetts. Initialt var gestaltningen av Sovjetunionen relativt neutral, för att sedan vid finska vinterkriget och operation Barbarossa bli direkt fientlig. Finlands deltagande vid dessa två händelser innebar en ökad mängd nyheter, och en mer fientlig gestaltning av Sovjetunionen. Vid slaget vid Stalingrad och Nazitysklands kapitulation blev gestaltningen återigen mer neutral. Det rapporterades dock betydligt mindre från de två avslutande händelserna. Resultatet visar att det fanns russofobiska inslag i Jönköpings-Postens rapportering, men inte till den grad att det går att fastslå att rapporteringen präglades av russofobi. Däremot tycks det inte ha funnits något större intresse av att gestalta Sovjetunionen på ett positivt sätt; även om det finns nyheter som innehåller vänskapliga gestaltningar av Sovjetunionen har dessa aldrig varit i majoritet. Sett ur ett helhetsperspektiv har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen varit fientlig i rapporteringen som undersökts.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-45265 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Kihlblom, Johan |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds