Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa de särskilt begåvade eleverna, hur lärare kan möta och upptäcka dem så attde får den kunskapsutveckling de har rätt till. Att särskilt begåvade även kan hainlärningssvårigheter, att begåvningen också kan vara ett hinder i deras inlärning och döljaandra svårigheter p.g.a. deras verbala förmåga. Lyfta fram elevernas uppfattningar om sittskriftspråk och det stöd de får av lärarna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare på två olika skolor i Sverige förhåller sig ocharbetar med särskilt begåvade elever i deras kunskapsutveckling. Detta för att öka kunskapenom hur lärare kan stötta särskilt begåvade elever i undervisningen. Det centrala iundersökningen är att undersöka om lärare använder något speciellt arbetssätt för att utvecklasärskilt begåvade elevers skrivutveckling, samt att undersöka elevernas uppfattning om sittskriftspråk och hur de upplever lärarnas stöd.De preciserade frågeställningarna:- Vilka kunskaper har lärarna för att upptäcka och möta särskilt begåvade elever.- Hur arbetar lärarna med de särskilt begåvade i deras skrivutveckling.- Hur upplever eleverna sitt skriftspråk och det stöd läraren ger.TeoriDe teoretiska perspektiv vilka studien är baserad på är sociokulturellt perspektivet för attspråket anses vara ett redskap för lärande och att människan samspelar med sin omgivning i sinutveckling. Det kognitiva perspektivet är viktigt ur de synvinkeln då de särskilt begåvade oftaär exceptionella i sitt tankesätt. Specialpedagogiskt perspektiv är viktigt för studiens syfte dådet belyser var och hur svårigheter och problem läggs.4MetodStudien är en fallstudie, då är det lämpligt att använda sig av triangulering, för att få kunskapoch djupare förståelse av det undersökta. I studien användes halvstrukturerade intervjuer ochobservationer.ResultatStudien visar att det finns viss kunskap hos lärare för att möta och upptäcka särskilt begåvadeelever, men att kunskapen behöver fördjupas och breddas. Acceleration i form av att hoppa överårskurser användes på båda skolorna. Lärarna i studien använde sig inte av något specielltarbetssätt eller arbetsmetod i undervisningen med de särskilt begåvade elevernasskrivutveckling. Eleverna arbetade med samma uppgifter som erbjöds övriga elever, detta föratt eleverna hade accelererat i form av att de hoppat över årskurser. Eleverna upplevde att dehade svårigheter med sitt skriftspråk, i form av att de hade svårigheter att få ner det i skrift.Eleverna tyckte det var svårt att forma bokstäverna när de skrev för hand, även att stava ordenansåg de var svårt. Svårigheterna avhjälptes inte med hjälp av datorn. Däremot hade de ingasvårigheter att komma på vad de skulle skriva och berätta det verbalt.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att särskilt begåvade elever kan vara i behov av särskilt stöd, då deraskunskapsinhämtning kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- ochskrivutveckling kan vara ett stort stöd både för eleven, men även för läraren i sitt arbete med desärskilt begåvade.NyckelordIdentifiera, skriftspråk, speciallärare, särskild begåvning, twice- exceptional, upptäcka.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-35327 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Larsson, Åsa |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds