Syftet med denna studie är att få förståelse för hur HR-personal inom polisen, sjukvården och räddningstjänsten upplever och beskriver förutsättningarna att ta hand om medarbetare i sorg och kris. Det finns inte någon tidigare forskning om polisens, räddningstjänstens eller sjukvårdens HR- personals upplevelse av att hantera och bemöta medarbetare i sorg eller kris. De studier som finns har sitt fokus på hur det är för den sörjande, hur vårdpersonal upplever sorg, död och kris på jobbet samt någon enstaka studie om arbetsplatsers policys samt medarbetare och chefers upplevelse gällande sorg, kris och död (Holmgren, 2021; Hazen, 2008; Bloomer m.fl., 2010; Bauer, 2011; McKenzie, 2013). De teoretiska begrepp som används i denna studie är KASAM (Antonovsky, 1991) och rollstress (Eklöf, 2017, s.58). Skillnaden dem emellan är i stora drag att KASAM fokuserar på en människas attityd och känslor till livet och allt som händer i livet (Antonovsky, 1991, s.38), medan rollstress handlar om hur svårt och tidspressat någons arbete är och hur det jobbet då påverkar en person (Eklöf, 2017). Vetenskapsteoretiska utgår studien från kritisk realism (Danermark, Ekström & Karlsson, 2018) med inspiration från grundad teori (Dalen, 2015). Vidare utgår studien från en abduktiv ansats (Fejes & Thornberg, 2017). Datainsamlingen gjordes genom sju stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där sex stycken skedde via Zoom och en via telefon. Alla intervjuerna spelades in med godkännande av intervjupersonen för att sedan transkriberas och analyseras. De som intervjuats är personer som jobbar inom HR hos polisen, räddningstjänsten och på sjukhus i Sverige. Det är ett urval som grundar sig i en mix av kriterieurval som är inspirerat av grundad teori (Dalen, 2015, s.60–63, 53–55) och avsiktligt urval (Yin, 2018, s.93–94). Resultat visar att de intervjudeltagarna – som jobbar med personalfrågor och med HR hos polisen, sjukhus och räddningstjänst i Sverige - upplever att de har tillräckliga resurser för att inom sin yrkesroll hantera medarbetare i sorg och kris. Intervjudeltagarna upplever att polisen, räddningstjänsten och sjukvården som arbetsgivare har de resurser och den kunskap som behövs för att bemöta medarbetare i kris och sorg. Intervjudeltagarna upplever det som att det finns resurser och stöd för sörjande och att sorgearbete på arbetsplatsen fungerar bra, även om en del intervjudeltagare berättar att det finns utrymme för förbättringar. / The purpose of this study is to gain an understanding of how human resource (HR) personnel in police, healthcare and rescue services experience and describe the conditions for caring for employees in times of grief and crisis. There has been no earlier research on the experience of these HR personnel when taking care of and dealing with colleagues that are grieving or in crisis. The existing studies focus on how it is for the bereaved, how healthcare staff experience grief, death and crises at work, some studies about workplace policies and the experience of co-workers and managers regarding grief, crisis and death (Holmgren, 2021; Hazen, 2008; Bloomer et al., 2010; Bauer, 2011; McKenzie, 2013). The theoretical concepts applied in this study are KASAM (Antonovsky, 1991) and roll stress (Eklöf, 2017, s.58). The main difference between them is that KASAM focuses on an individual’s attitude and feelings towards life and all that happens in life (Antonovsky, 1991, s.38), whereas roll stress focuses on the difficulty and time-pressured nature of someone’s work and how that work then affects the individual (Eklöf, 2017).Theoretical theory, the study is based on critical realism (Danermark, Ekström & Karlsson, 2018) with inspiration from grounded theory (Dalen, 2015). Furthermore, the study is based on an abductive approach (Fejes & Thornberg, 2017). Data collection comprised seven qualitative, semi-structured interviews: six via Zoom and one by phone. With prior approval of the interviewees, all interviews were recorded for later transcription and analysis. Those interviewed are people who work in HR with the police, the rescue service and in hospitals in Sweden. This selection was made based on a mix of criteria as suggested by basic theory (Dalen, 2015, s.60–63, 53–55) and intentional selection (Yin, 2018, s.93–94). Results show that the interview participants - who work with personnel issues and with HR at the police, hospitals and rescue services in Sweden - feel that they have sufficient resources to take care of colleagues in grief or in crisis in their professional role. The interviewees feel that, as employers, the police, health care and rescue services provide the resources and knowledge needed to respond to colleagues experiencing bereavement or in crisis. The interviewees believe that the resources and support for the bereaved and the mourning process in the workplace work well, even though some interviewees say that there is room for improvement.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-28499 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Orsén, Ingrid |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds