Sveriges fem nationella minoriteter (samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar) omskrivs i såväl skolans styrdokument som i svensk lagstiftning. Aktuell studie syftar till att utifrån en fenomenografiskt inspirerad metodologi, genom intervjuer, undersöka hur lärare uppfattar sin kompetens om de nationella minoriteterna, hur man didaktiskt arbetar med området samt hur man förhåller sig till den nya läroplanen och samhällsansvaret. Studien genomförs i ett förvaltningsområde i norra Sveriges inland med intervjuer som enda datainsamlingsmetod. Inom fenomenografin och variationsteorin är uppfattningsbegreppet centralt och i resultatet presenteras lärares uppfattningar kopplat till studiens frågeställningar. Genom tiderna har personer tillhörande de nationella minoriteterna utsatts för både kränkningar och annan diskriminering, företeelser som av studiens deltagare kopplas samman med bristande kunskap inom området. Samstämmighet råder gällande den uppfattat låga kompetensen och universitet och högskolor kritiseras för att inte lyfta området. Samhällskunskapsämnets relevans för att skapa goda samhällsmedborgare lyfts och ämnets status gentemot andra teoretiska ämnen ifrågasätts. Didaktiska förfaranden som vuxit fram ur känslan att inte kunna ge eleverna tillräckliga kunskaper presenteras samt att de för lärarna kända analoga läromedlen kritiseras. / Sweden's five national minorities (Sami, Roma, Jews, Swedish Finns and Tornedalians) are described in both the school's governing documents and in Swedish legislation. The study aims to use a phenomenographically inspired methodology, through interviews, to investigate how teachers perceive their competence about the national minorities, how to didactically work with the area and how to relate to the new curriculum and social responsibility. This study is conducted in an administrative area in northern Sweden's inland with interviews as the only data collection method. In phenomenography and variation theory, the concept of perception is central and the result present teachers’ perception linked to the study’s questions. Through the ages, people belonging to the national minorities have been subjected to both violations and other discrimination, phenomena that are linked by the study's participants to a lack of knowledge in the field. There is a consensus regarding the perceived low level of competence and universities and colleges are criticized for not highlighting the area. The relevance of the social science subject for creating good citizens is highlighted and the subject's status compared to other theoretical subjects is questioned. Didactic procedures that have emerged from the feeling of not being able to give the students sufficient knowledge are presented and that the analogue teaching materials known to the teachers are criticized.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-98207 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Cederqvist, Sofia |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds