Utifrån kvalitativa intervjuer redogörs i denna studie för 12 före detta brottsaktiva kvinnors livsberättelser med fokus på hur deras brottsaktiva perioder påbörjades och hur de tog sig ur dem. Studien fokuserar även på hur kvinnorna själva såg på sina identiteter samt hur deras upplevelser kan förstås ur ett genusperspektiv. Intervjuerna har analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Sutherlands teori om differentiell association, Goffmans teorier om roll, identitet och stigma samt Messerschmidts begrepp om genus, maskuliniteter och femininiteter. I resultatet framkom bland annat att trauman i barndomen bidragit till att kvinnorna börjat begå brott. Dessa trauman gjorde att de sökte sig till likasinnade och fick en chans att forma sin identitet. Alla kvinnor hade också någon form av missbruk vilket var den största orsaken till det kriminella livet. Kvinnorna tog sig ur sina brottsaktiva perioder först när situationen blev ohållbar och de fick nog av sin kriminalitet och sitt missbruk. Den egna viljan tycks vara nyckeln, både till att påbörja men också avsluta sitt kriminella leverne. Gällande genusskillnader framkommer det att rättsväsendet och de kriminella själva tycks behandla kriminella kvinnor annorlunda jämfört med kriminella män. I regel handlar detta om att ett feminint genus alltid är underordnat ett maskulint genus. Flera av kvinnorna i studien förklarade att de intagit ett maskulint genus för att klara sig i den kriminella världen. En brottsaktiv man tycks uppfylla den mest idealiserade formen av manlighet medan en brottsaktiv kvinna anses bryta alla normer gällande femininitet. / Based on qualitative interviews, this study outlines the lives of 12 former criminal women, with a focus on how their criminal lives came about and subsequently ended. The study also focuses on how they saw their identities as well as the ways in which their experiences could be understood through a gender perspective. The interviews have been analyzed using Hirschi's theory of social bond, Sutherland's theory of differential association, Goffman's theories about roles, identity and stigma and Messerschmidt's concepts about gender, masculinities and femininities. The results show that childhood trauma contributed to the beginning of a criminal career for all interviewees; leading the women to seek interaction with likeminded people and thus contributing to the development of identity. All participants in this study state that they ended their criminal career when they felt that their addiction as well as the situation itself was unbearable. The individual choice seems to be key; both with regard to initiating, as well as ending the criminal lifestyle. With regard to the gender aspect, this study lends evidence towards the notion that the judiciary system, as well as the criminals themselves, treats females differently from males. The feminine gender seems to be portrayed as subordinate to the masculine gender. Several of the participants admit to an adaptation of a masculine role in order to survive in the criminal world. A criminal man appears to meet the most idealized form of masculinity whilst a criminal woman goes against all the expectations of femininity.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-15969 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Bunis, Josefin, Karlsson, Marie, Nygren, Sara |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds