Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell. Samlingens grundläggande funktion visar sig vara att barnen involveras i den sociala gemenskapen. Det framkommer även att samlingarna har en blandad status hos de intervjuade förskollärarna då det råder olika åsikter om samlingens funktion och relevans för barns språkutveckling bland förskollärarna. Under studien visar sig även att samlingar som följer Bornholmsmodellen är mer innehållsrik än samlingar som genomförs enligt förskollärarnas egen modell. Om detta beror på den blandade status som samlingar har bland de intervjuade förskollärarna eller om det är planeringsbrist skulle vara en bra utgångspunkt för framtida forskning. / The aim of this essay is to examine how children’s language is supported and developed at the kindergarten and how it is done in reality. This study has its focus on gatherings. The content of the gatherings is analyzed with the Vygotskij’s theory in mind by interviewing kindergarten teachers and observing gatherings while focusing on the three theoretical expressions involvement, participation and autonomy. The result shows that teacher use the principles of involvement, participation and autonomy by activities like reading, songs etc. The study shows even that kindergarten teachers follow two different models consisting of the Bornholmsmodel and an own model. The main function of a gathering is to involve children into a social society. It shows that gatherings have a mixed status amongst kindergarten teachers because of having different opinions about gathering’s function and relevance for developing children’s language skills. It shows that gatherings using the Bornholmsmodel do have more content than gatherings done by kindergarten teachers with their own model. To examine if this occurs because of the mixed status or because of planning-issues would be a good start to begin with in future research.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-5688 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Abrahamsson, Julia |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0074 seconds