Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för lyssning och vad som karaktäriserar ett bra samspel. Genom arbetet ville jag se hur en jazzensembles samspel påverkas och utvecklas när vi inte hörde oss själva. I arbetsprocessen har jag med hjälp av mina medmusiker och en studiotekniker spelat in ett flertal exempel där vi inte hörde oss själva, samt inspelningar med medhörning för att kunna jämföra skillnader och resultat. Jag har genom dialoger med mina medmusiker, och från inspelningarna av våra studiotillfällen, kunnat analysera vår upplevelse kring hur momentet påverkade samspelet och improvisationen över en blandad jazzrepertoar. Efter analys av alla inspelningar har jag insett att jag behöver fler speltillfällen över en längre period för att kunna dra definitiva slutsatser. Tendenserna som observerats är att utan referenspunkter för vårt eget spel saknade vi självförtroendet och förmågan till samspel. Ett övningstillfälle krävde för mycket tid och förberedelse för att kunna användas som övningsmetod. Med hjälp av forskningen har jag funnit tydliga ljudexempel på olika typer av spänning i improviserad musik, och hur samspelet påverkar spänning och release. Genom analys av dessa exempel har jag fått en djupare förståelse för samspel och lyssning som musiker i en jazzensemble.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-74515 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Freiman, Samuel |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0134 seconds