The purpose of this study was to describe experiences and perceptions of ongoing work with health promotion cultural inserts in four different associations in Gavle municipallity for asylum seekers and newly arrived children and adolescents. The method used was a descriptive empirical qualitative interview with a phenomenological research effort. Five interviews were conducted with four women and one man, from four associations in Gavle municipality. The interviews were transcribed verbatim and analysed with a thematic analysis. The result showed that the staff's perceptions about their work were that the work being conducted was a good method of promoting well-being and contributing to a sense of context for remedying mental ill health. Cooperation with community actors was also a key in their work and made it possible to reach the children and adolescents who were the target group for health-promoting cultural activities. The difficulties perceived were lack of economics, information and structural changes, which made it difficult to implement, follow up and continue their work. The conclusion was that the work with health promoting activities was perceived as a method of integration as well as promoting health. There was also a consensus that the work performed had a good effect in bringing children and young people's families closer to the Swedish society. The obstacles discovered were structural changes, lack of information and too little of economy. One key to success was the cooperation in the local community which made it possible to reach the group. / Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och uppfattningar av pågående arbete med hälsofrämjande kulturinsatser i fyra olika föreningar i Gävle kommun för målgruppen asylsökande och nyanlända barn och ungdomar. Metoden i denna studie var en beskrivande empirisk kvalitativ intervjustudie med en fenomenografisk forskningsansats. Fem intervjuer genomfördes med fyra kvinnor och en man, från fyra föreningar i Gävle kommun. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att personalens uppfattningar kring arbetet med kulturinsatser för asylsökande och nyanlända barn och ungdomar var att arbetet som bedrivs var en bra metod för att främja välbefinnande och även bidra till en känsla av sammanhang för att motverka psykisk ohälsa. Samarbete med aktörer i lokalsamhället var dessutom en nyckel i deras arbeten och möjliggjorde att nå ut till de barn och ungdomar som var målgruppen för de hälsofrämjande kulturaktiviteterna. De svårigheter som uppfattades i arbetet var brist på ekonomi, information och strukturella förändringar vilket försvårade att genomföra, följa upp och fortsätta med arbetet. Slutsatsen av denna studie var att arbetet som bedrivs kring hälsofrämjande kulturinsatser uppfattas vara både en metod för integration och för att främja hälsa och förebygga ohälsa för målgruppen asylsökande och nyanlända barn och ungdomar. Arbetet uppfattades även ha en god effekt på barnens och ungdomarnas familjer för att komma närmare det svenska samhället. De hinder som upptäcktes var strukturella förändringar, brist på information och för lite ekonomiska medel. Avslutningsvis var samverkan i lokalsamhället en nyckel för framgång som möjliggjorde att nå ut till målgruppen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-24389 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Aziz, Bahoz |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds