Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk litteraturöversikt med en narrativsyntes för att utforska det aktuella kunskapsläget om kvinnor som utsätter barn försexualbrott. Studien undersökte allmänhetens och yrkesverksammas uppfattningar om dessaförövare och utforskade de karaktärsdrag som tillskrivs dessa kvinnor. Resultatenanalyserades med ett genusperspektiv, social kognitionsteori och teorin om kognitivdissonans. Resultaten av granskade artiklar indikerade att dessa sexualbrott utgör ettbetydande samhällsproblem på grund av deras dolda natur samt de samhälleliga ochprofessionella fördomar som ser kvinnor som vårdande och trygga. Dessa uppfattningar, somhar sina rötter i sociokulturella könsnormer, försvårar upptäckten och hanteringen av sådanabrott. Kvinnliga förövare betraktas ofta som mindre allvarliga jämfört med manliga förövare,som anses vara den typiska bilden av sexualbrottsförövare mot barn. Trots svårigheter attkategorisera dessa kvinnor identifierades vanliga faktorer som egna erfarenheter av våld,psykisk ohälsa och missbruk. Studien belyser en betydande forskningslucka och uppmanartill en granskning av organisatoriska och statliga riktlinjer samt utbildning för att förbättramedvetenheten och förståelsen, vilket kan stärka skydden för utsatta barn och stödjautvecklingen av effektiva förebyggande åtgärder / The purpose of this study was to conduct a systematic literature review with a narrative synthesis to evaluate current knowledge of female-perpetrated sexual offenses against children. It examined public and professional perceptions of these offenders and explored the characteristics attributed to these women. The findings were analyzed through a genderperspective, social cognition theory and cognitive dissonance theory. The results of reviewedarticles indicate that these offenses are a significant social issue due to their convert nature and the societal and professional biases that perceive women as nurturing and safe. These biases, rooted in the sociocultural gender views, hinder the detection of management of suchcrimes. Female offenders are often seen as less severe compared to male offenders, who is considered the typical image of child sexual abuse perpetrators. Despite difficulties in categorizing these women, common factors such as histories of violence, mental health issues, and substance abuse were identified. The study highlights a significant research gap. It calls for an examination of organizational and governmental guidelines and training to improve awareness and understanding, which can enhance protection for vulnerable children and support the development of effective preventive measures.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-45059 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Jensen, Jennifer, Mirzaei, Zakiah |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds