Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgått flera organisatoriska förändringar under senare år. Dessa pågår fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgångspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstå hur kommunikationen i Sidas förändringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man därur kunde lära inför nuvarande och framtida fortsatta förändringar. Teorierna spände över basteorier i kommunikationsvetenskap, förändringsteori och teorier om medarbetarskap. Det empiriska materialet till denna begränsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhållningssätt. Informanterna kom från Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier. Som fallstudie gör den inte anspråk på att vara representativ för alla svenska myndigheter i förändring men är tänkt att visa hur förändringskommunikationen upplevdes på en svensk myndighet. Resultaten visade att cheferna var bättre informerade än medarbetarna om målbild och bakgrund för förändringen. Myndigheten fokuserade sin information i förändringen kring en del av bakgrunden, den ekonomiska krisen. Informationen om mål och visioner var begränsad. Cheferna hade en stor och mestadels uppskattad kommunikativ roll i förändringen. Medarbetarna upplevde begränsade möjligheter att hinna ta in information, tolka den och ge feedback. Förändringsprocessen upplevdes som relativt toppstyrd i samarbete med personal- och kommunikationsavdelning. En traditionellt stark konsensuskultur kontrasterade mot en förändringsprocess där kommunikationen inte medgav inflytande över den egna arbetssituationen, vilket upplevdes av vissa som kränkande. Slutsatserna blev att information om både målbilder, bakgrunder och visioner framåt är viktiga i en förändringsprocess. Sida hade en plan och kommunicerade väl med sina chefer. Medarbetare och chefer på Sida kände stor lojalitet med verksamheten och hade därför förtjänat respekt i högre grad i kommunikationen. Dialog mellan alla chefer och medarbetare skulle ha gett möjlighet för medarbetarna att reagera och bli lyssnade på, även om beslut redan var tagna. På Sida upplevdes kommunikationen via cheferna mer individberoende än systemberoende. Ryktesspridning blev inte något stort problem trots att ledningen inte hade planerat för hanteringen av rykten inom förändringskommunikationen. Även om fallstudien endast rör Sida kan den tänkas vara relevant för andra svenska myndigheter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-99982 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Malmer, Annika |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0011 seconds