Syftet med denna uppsats är att belysa personer med intellektuell funktionsnedsättning boende på serviceboende och personalens upplevelser angående brukares självbestämmande. Som metod har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra brukare och fyra personal på servicebostäder i en kommun i södra Sverige. Som teoretisk ram har Scheffs, sociala band använts. Uppsatsen åskådliggör komplexiteten personalen upplever kring brukarnas självbestämmande och hur detta utmanas av de relationer och beroende som finns brukare och personal emellan. Särskilt framkommer denna komplexitet i relationen mellan personalens ansvar, till exempel för brukarens hälsa kontra att tillförsäkra brukarnas självbestämmande. Brukarnas bild av hur de själva upplever att självbestämmandet tar sig frekvent till uttryck kring vardagsaktiviteten. Det framkommer vidare att brukarna saknar full kunskap angående deras självbestämmande men ändock upplevs brukarna som nöjda med sitt faktiska självbestämmande i vardagen. Trots riktlinjer och handlingsplaner upplever personalen att teori och praktik inte går hand i hand vilket försvårar personalens arbete med brukarens självbestämmande / The purpose of this essay is to highlight the people with intellectual disabilities in service housing in a municipality and staff's experiences regarding the user's self-determination. As a method, we have used semi-structured interviews where we have interviewed four users and four staff in service housing in a municipality in southern Sweden. As a theoretical framework, Scheffs, social bond theory has been used. The essay illustrates the complexity of staff experience around people with intellectual disabilities self-determination and how this challenged by the relationships and dependencies that exist between people with intellectual disabilities and staff. In particular this complexity appears in the relationship between the staff´s responsibility, for example people with intellectual disabilities health versus ensuring their self-determination. People with intellectual disabilities picture of how they themselves feel that self-determination manifests itself in everyday life. It also appears that the people with intellectual disabilities lack full knowledge of their self-determination, but despite this, the people with intellectual disabilities are perceived as satisfied with their actual self-determination in everyday life. Despite guidelines the staff experience that theory and practice do not go hand in hand, which makes the staff's work more difficult with the people with intellectual disabilities self-determination.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24400 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Andersson, Linda, Erlandsson, Caroline |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0124 seconds