<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka livssituationen och erfarenheterna hos familjer med fysiskt inaktiva barn, samt kartlägga hur förändringsbenägna familjerna var, med avseende på ökning av den fysiska aktiviteten. Vidare var syftet att undersöka familjernas inställning till beteendeförändringen och deras förväntningar på ISFAB-projektet. Frågeställningarna var: Hur ser familjernas livssituation och erfarenheter ut? Vilka förväntningar har familjerna på ISFAB-projektet? Hur förändringsbenägna är familjerna? Vilka möjligheter och hinder ser familjen med avseende på beteendeförändringen?</p><p>Metod</p><p>Denna studie är en liten del av ett större forskningsprojekt vars titel är Interventionsstudie för ökad fysisk aktivitet riktad mot normalviktiga och överviktiga inaktiva barn, vilket vi valt att förkorta ISFAB-projektet. Författarna till denna uppsats hade under ISFAB-projektet rollen som livsstilscoach för fyra familjer i Stockholm. Som datainsamlingsmetod för den här studien användes ett motiverande samtal med varje familj. Samtalen behandlade familjernas förväntningar på projektet och vilka möjligheter och hinder man såg mot en beteendeförändring. Förändringsberedskapen bedömdes med hjälp av en visuell analog skala (VAS) och den transteoretiska modellen (TTM).</p><p>Resultat</p><p>Gemensamt för familjerna var att de hade förväntningar på att ISFAB-projektet skulle ge dem ny inspiration och nya idéer till vad familjen kan göra tillsammans, samt att få hjälp att ändra sin livsstil och hitta nya lösningar till hur de kan integrera mer fysisk aktivitet i vardagen. Familjerna skattade sin förändringsberedskap som medelhög till hög på VAS-skalan. Enligt vår bedömning befann sig samtliga barn i förberedelsestadiet i den transteoretiska modellen. Föräldrarna befann sig i förberedelsestadiet eller begrundarstadiet. En av de mest positiva möjligheterna med ökad fysisk aktivitet tyckte familjerna var att det är roligt att röra på sig och de hade en positiv inställning till fysisk aktivitet. I vår studie verkade barnen vilja ägna sig mer åt fysisk aktivitet, men de var beroende av sina föräldrar och deras prioriteringar, vad gäller tid, pengar och aktiviteter.</p><p>Slutsats</p><p>Anmärkningsvärt är att familjerna, trots barnens inaktivitet, upplever att de har en hög beredskap för förändring. Problemet verkar ligga i att barnen under övrig fritid, då de inte är på en organiserad aktivitet, är alldeles för stillasittande framför TV eller datorn, samt att de i stor utsträckning åker buss eller får skjuts till och från skolan och övriga aktiviteter. Vi drar slutsatsen att egentligen behöver dessa barn inte nödvändigtvis fler fasta organiserade aktiviteter i veckan, utan istället mer vardagsmotion och mindre stillasittande tid hemma.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to study the life situation and experiences in families with physically inactive children, and to describe the tendency to change regarding increasing their physical activity. Furthermore the aim was to investigate the Families’ attitudes towards behavioural change and their expectations on the ISFAB-project. The aim was to answer the following questions: How does the Families’ life situations and experiences appear? What expectations does the Family have on the ISFAB-project? How important is it for the Family to change its behaviour towards being more physically active? How strong is the Families’ tendency to change? Which possibilities and barriers does the Family see regarding behavioural change?</p><p>Method</p><p>This study is a smaller part of a bigger intervention study called the ISFAB-project. The authors of this essay were lifestyle coaches during the ISFAB-project for four families living in Stockholm, Sweden. As data collection method for this study a Motivational Interview (MI) with each Family was used. The MI:s dealt with the Families expectations on the project, which possibilities and barriers the Families saw regarding a behavioural change. The tendency to change was assessed by using a visual analogue scale (VAS) and the transtheoretical model (TTM).</p><p>Result</p><p>The families’ expectations on the ISFAB-project were that it would give them new inspiration and ideas for what the family could do together, furthermore to get help to change their lifestyle and to find new solutions how to integrate more physical activity in their daily life. The families estimated their tendency to change as medium high to high on the VAS. According to our assessment the children in this study were in the preparation stage in the TTM. The parents were in the preparation or the contemplation stage. The most positive possibility with increased physical activity for the families were found to be that it is fun to exercise and they had a positive attitude towards physical activity. In our study the children wants to increase their physical activity, but they are depending on their parents’ priorities, regarding time, money and activities.</p><p>Conclusion</p><p>Remarkable is that even tough the children are physical inactive, the families in this study estimate their tendency to change as relatively high. The problem seems to be during the children’s spare time, when they are not occupied with an organised activity, their lifestyle is far too sedentary. Our conclusion is that these children do not necessarily need more organised activities, instead they need more everyday exercise and less sitting at home in front of the TV and the computer.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:gih-261 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Blomqvist, Veronica, Lundqvist, Kristina |
| Publisher | Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | C-uppsats Hälsopedagogprogrammet, ; 28:2007 |
Page generated in 0.0027 seconds