I uppsatsen utreds huruvida bestämmelsen som stadgas i 41 kap. 2 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL) är förenlig med den skatterättsliga legalitetsprincipen. Bestämmelsen reglerar både tredjemansrevision och generell tredjemansrevision. Vid en generell tredjemansrevision inhämtas en större mängd uppgifter om några andra skattskyldiga från tredje man. Det är en kontrollform som avser en förberedande åtgärd inför kontrollaktion. Om särskilda skäl föreligger kan Skatteverket (SKV) i revisionsbeslutet utesluta att lämna uppgifter om person eller rättshandling som kontrollen avser. Utifrån gällande rätt fastställs förutsättningarna för att inleda en sådan kontroll. Innan tredjemansrevision avskaffades år 1993 hade generell tredjemansrevision en egen bestämmelse. När det år 1997 återinfördes ingår både den generella tredjemansrevision samt tredjemansrevision numera i en gemensam bestämmelse. Det har därav gjorts en utredning på huruvida det framgår av bestämmelsen att det ska finnas en bestämd skattskyldig för att ett sådant beslut ska vara lagligen grundat. Uppsatsens allmänna del inleds med ett kapitel om beskrivning av rättssäkerhet. Legalitetsprincipen förekommer främst inom straffrätt På grund av att beskattning uppvisar likheter med bestraffning är denna princip även fundamental inom skatterätt. Beskattningen ska därav underkastas samma rättssäkerhetskrav som bestraffning. Proportionalitetsprincipen är en annan princip som är ett skydd till förmån för den enskilde. Principen ska reglera att ett beslut som omfattar intrång i den enskildes integritet ska stå i proportion till beslutets ändamål. I svensk rätt finns både legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen kodifierad i bl.a. Regeringsformen (1974:152) (RF). Den sistnämnda principen finns även intagen i SFL i syfte att belysa att principen gäller vid alla former av beslut som genomförs utifrån denna lag. För att en tredjemansrevision ska få genomföras måste ändamålet vara att kontrollera att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts fullständigt och riktigt samt att kontrollen avser någon annan. Det måste vidare föreligga en anledning att anta att tredje man har uppgifter som är av betydelse om den som kontrollen avser. Utifrån de material som finns intagna i denna uppsats konstateras att bestämmelsens utformning anses vara delvis förenlig med legalitetsprincipens föreskriftskrav men däremot inte principens bestämdhetskrav. Ett revisionsbeslut är inte överklagbart. Den enskildes rätt att motsätta sig revisionsbeslutet är därav begränsad eftersom en skatterevision är utformad utifrån att den ska ske i samverkan med reviderade. De grundläggande fri- och rättigheterna som finns stadgad i både RF och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR), som ska garantera den enskildes skydd mot godtyckliga ingrepp från staten, införlivas först när en skatterevision övergår till en tvångsåtgärd, d.v.s. när bevissäkring tillgrips. Slutsatsen i denna uppsats är således att det borde finnas utrymme för att stärka den enskildes rättssäkerhet genom att tillerkänna denna besvärsrätt i samband med beslut om generell tredjemansrevision.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-78560 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Pongwan, Alexandra |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds