Return to search

Naturdirektivens betydelse för det svenska artskyddet och skogsbruket

I denna uppsats presenteras och utreds artskydd i skogen och ersättningsrätt vid förlorad rådighet av skogsmark på grund av artskydd. Utredningen görs med kritisk rättsdogmatisk metod vilket innebär att utöver de primära rättskällorna används även andra väl utvalda källor som artiklar och myndighetsutlåtanden i syfte att bereda ett större perspektiv och sakligt grundade argument och slutsatser. Den svenska artskyddslagstiftningen är grundad på två EU-direktiv (naturskyddsdirektiven) som syftar till att främja biologisk mångfald och bevarandet av djur, växter och dess livsmiljöer. Åtgärder som vidtas i skog där arter som omfattas av naturskyddsdirektiven vistas måste vara i enlighet med direktiven. De berörda arterna får inte dödas, infångas eller störas och åtgärder ska vidtas för att säkerställa att dess bevarandestatus inte påverkas. Uppsatsen utreder i vilka situationer planerade åtgärder anses vara i strid med dessa bestämmelser men även vilken rätt markägaren har till ersättning om en skogsåtgärd förbjuds på grund av artskydd. Bestämmelser om rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar finns både i regeringsformen och miljöbalken. Det framgår dock inte om avverkningsförbud på grund av artskydd omfattas av dessa bestämmelser. Eftersom uppsatsen utreder rättsfrågor som är under pågående rättsutveckling är uppsatsens huvudsakliga bidrag en diskussion av rådande rättsläge och analys av tidigare tillämpning.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-91126
Date January 2022
CreatorsAndorsen, Mathea
PublisherLuleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0015 seconds