<p>Statistik från Skolverket (2006) visar att ungefär var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella ämnesprovet i svenska för skolår 5. Då vi har vår verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna på att undersöka detta närmare. Vi valde att utgå från ett lärarperspektiv och en lokal bild av lärarnas uppfattningar av det nationella ämnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma åt problemet. För att ta reda på det använde vi oss av intervjuer med åtta behöriga lärare. Vår studie utgår från två frågeställningar: Vilka faktorer kan enligt lärarna i Upplands-Bro Kommun påverka att en elev inte når de nationella målen i svenska? Vilka målstrategier har lärarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnå de nationella målen? Med hjälp av teoretisk litteratur formas vår bakgrundsdel, med utgångspunkt från Skolverkets rapport (2001), ”Utan fullständiga betyg”, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, målen i svenska, det nationella ämnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga respondenter anser att de aktivt arbetar mot målen i svenska, men det framkommer att vägen dit ser olika ut. Det finns heller inte någon enhetlig samsyn när det gäller uppfattningar av det nationella ämnesprovet vilket är intressant då det nationella ämnesprovet ska säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning över hela landet. Med denna skillnad i en och samma kommun kan man undra hur det kan skilja sig i hela riket.</p><p>Statistics from The National Agency for Education shows that one out of five pupils in the municipality of Upplands-Bro does not achieve their objectives in fifth grade. Since we have our practical (teacher) training in this municipality we got curious to examine this issue closer. We chose to start from teachers’ perspective and a local picture of teachers’ understandings of the national test in Swedish and also how they work to get hold of the problem. To find out we interviewed eight qualified teachers. Our study starts from two main questions at issue: What factors can, according to the teachers in the municipality of Upplands-Bro, affect a pupil to not achieve the national objectives in Swedish? What strategies do the teachers in the municipality of Upplands-Bro use to get their pupils to achieve the national objectives? With theoretical literature our background takes form, with a start from The National Agency for Education rapport (2001) ”Utan fullständiga betyg”, the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner, the objectives in Swedish, the national tests background and purpose, the schools responsibility and policy and parts from today’s school debate. The results from this study show that all of our respondents think that they work active towards the objectives in Swedish, but it come to light that the course of action tell apart. There is no homogeneous view regarding the understandings of the national test which is rather interesting since the national test is suppose to guarantee the pupils right to an equivalent education all over the country. With this different within a municipality, you can wonder how much it can differ in the whole nation.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:su-7719 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Frank, Malin, Valldor, Susanne |
| Publisher | Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0037 seconds