Tidigare forskning inom området visar att skolan har en avgörande roll i det brottsförebyggande arbetet och att skolkuratorer har ett viktigt ansvar för att arbeta med elevers psykosociala hälsa. Dock är forskningen kring skolkuratorers roll i arbetet mot ungdomskriminalitet i den svenska kontexten bristfällig. Därför är denna studies syfte att undersöka skolkuratorers erfarenheter av arbetet mot ungdomskriminalitet. Studien har framställts genom fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer från fem större kommuner i Sverige. En tematisk analys gjordes av empirin för att få fram olika teman och underteman till resultatet. I analysarbetet användes domänteori och handlingsutrymme som teoretiska utgångspunkter. Resultatet av studien visade att det varierar hur och i vilken utsträckning en skolkurator kom i kontakt med ungdomskriminalitet. Det fanns flera olika kontaktvägar för skolkuratorer att få kännedom om att en ungdom befann sig i kriminalitet eller i riskzonen för det. Det vanligaste sättet var att sådan information kom från andra elever på skolan. Informationen kunde även komma från externa aktörer som exempelvis socialtjänst. I vissa fall kom de inte alls i kontakt med ungdomar i kriminalitet, utan fick vetskap om kriminaliteten i efterhand. Skolkuratorerna hade olika arbetssätt beroende på om de arbetade förebyggande, hälsofrämjande eller åtgärdande. En viktig utgångspunkt i skolkuratorns arbete var den relationsskapande delen. De största utmaningarna som framkom var att arbeta ensam inom sin profession i skolan och bristande resurser. Det skapade en hög arbetsbelastning och påverkade deras möjligheter att arbeta brottsförebyggande. Det stora handlingsutrymmet och samverkan med både interna och externa aktörer framkom som möjligheter i arbetet. Organisatoriska förutsättningar sätter ramarna för hur skolkuratorer kan arbeta och formar deras handlingsutrymme. Samverkan med andra professioner inom skolan och med externa aktörer är viktigt för att motverka att ungdomar hamnar i kriminalitet samt för att bidra till att hjälpa ungdomar komma ur det. Skolkuratorer har ett stort handlingsutrymme att välja hur de ska arbeta i enskilda ärenden men handlingsutrymmet begränsas avseende vad de ska arbeta med när förutsättningarna att arbeta förebyggande är bristfälliga.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-201919 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Larsson, Nathalie, Göransson, Nora |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds