Skolor runt om i världen väljer att skära ner på idrottsundervisningen för att införa mer undervisning i akademiska1 ämnen, som matematik och engelska. Konsekvenserna av att skära ner idrottsundervisningen kan leda till att barn och unga blir mer stillasittande och riskerna för ökad stress, ökad risk för dödliga sjukdomar samt minskad muskelstyrka ökar. Syftet med detta arbete är att undersöka sambanden mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Förhoppningarna är att studien ska bidra med förståelse för hur skolprestationer påverkas av fysisk aktivitet. En systematisk litteratursökning har gjorts för att finna material till vår studie. Vi har använt oss av databaserna SportDiscus och Pubmed för att söka fram våra artiklar. Med hjälp avinkludering – och exkluderingskriterier har vi funnit 23 artiklar av originalforskning som är publicerade i peer-reviewed tidskrifter. Vi har också funnit två artiklar med hjälp av en manuell sökning. Analysen gjordes genom att sammanställa likheter och skillnader mellan artiklarna för att sedan kategorisera och kartlägga relevant fakta och resultat med grund i våra frågeställningar. Det övervägande resultatet är att den fysiska aktiviteten påverkar elevers skolprestationer, deras klassrumsbeteende och deras koncentration i positiv anda. Den fysiska aktiviteten påverkar de akademiska prestationerna i de flesta ämnena och relationen mellan fysisk aktivitet och matematik tycks vara starkast. Elever med en högre aerob kapacitet gör bättre ifrån sig på akademiska tester och intensiteten under idrottslektioner har betydelse för elevernas betyg. Resultatet visar också att ett stillasittande beteende kan vara främjande för akademiska prestationer. Slutsatsen är att elevernas skolprestationer kan komma att förbättras vid införande av fysisk aktivitet med en hög intensitet samt med hjälp av en ”fysisk aktivitets-didaktik” i klassrummet. Resultatet talar för att öka den fysiska aktiviteten eller rekommendera eleverna att satsa på deras fysik och främst deras aeroba kapacitet. 1: Begreppet akademiska skiljer sig i innebörd mellan svenska och engelska. En tydligare förklaring av hur denna studie kommer tillämpa begreppet kommer under metodavsnittet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-76173 |
Date | January 2019 |
Creators | Verhaalen, Cecilia, Pousette, Lukas |
Publisher | Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds