Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om perspektiv på ungdomars hälsa som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan. Metod: Studie I hade en kvantitativ beskrivande tvärsnittsdesign. Datamaterialet inhämtades från 948 ungdomar (11-15 år) som analyserades med multivariat logistik regressionsanalys. Studie II hade en kvalitativ utforskande design. Datamaterialet inhämtades från 117 ungdomar (14-17 år) och analyserades med grundad teori. Studie III hade en kvalitativ beskrivande design. Datamatmaterialet inhämtades från 42 ungdomar (14-15 år) och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie IV hade en kvalitativ beskrivande design. Datamaterialet inhämtades från 27 intressenter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna strävar mot att lyckas och att bli framgångsrika i nuet och i framtiden. En strävan som för ungdomarna upplevs som en kamp om sin tid, en kamp som de hanterar genom att använda sig av olika strategier för att balansera skolarbete och fritid. Flickors strävan handlar om att nå framgång i skolan för att bli självständig i framtiden. För pojkarna innebär framgång att bli framgångsrika inom någon av sina fritidsaktiviteter så som sport, som visar deras fysiska styrka. Framgång i nuet är av betydelse för pojkarna till skillnad från flickorna som ser på sin framgång i ett längre perspektiv. Det hälsofrämjande arbetet bör inrikta sig på att stödja ungdomars känsla av sammanhang och stärka optimism redan tidigt i tonåren samt synliggöra organisatoriska och kontextuella strukturer och normer som påverkar flickors och pojkars hälsa och livsstil. Konklusion:Sammanfattningsvis visar avhandlingen att perspektiv på ungdomars hälsa bör förstås på olika nivåer i samhället och också inkluderar perspektiv på kön. Vidare bör faktorer som är av betydelse för ungdomars livsstil diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv och det hälsofrämjande arbetet i skolan bör utveckla insatser med kontextuella och könsspecifika utgångspunkter för att främja flickors och pojkars hälsa och livsstil. / Aim: The overall aim of the dissertation was to gain greater knowledge about perspectives on adolescent´s health as a basis for developing actions to promote health in schools. Methods: Study I had a quantitative, descriptive cross-sectional design, in which the data was collected from 948 adolescent (11-15 years old) and analyzed with multivariate logistic regression. Study II had a qualitative, investigative design, in which the data was collected from 117 adolescent (14-17 years old) and analyzed with Grounded Theory methodology. Study III had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 42 adolescent (14-16 years old) and analyzed with qualitative content analysis. Study IV had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 27 stakeholders and analyzed with qualitative content analysis. Results: The adolescent aspire to make out and be successful both in the present and the future. This aspiration is experienced by the adolescent as a struggle about time, a struggle that they cope with by using various strategies to balance schoolwork and leisure. The girls’ aspiration is to achieve success in school in order to be independent in the future. Success, for the boys, entails being successful in one of their leisure activities such as sport, which demonstrates their physical strength. Success is of importance for the boys in the present, while on the other hand the girls view their success in a longer time perspective. The focus in health promotion should be aimed at supporting the adolescent´s sense of coherence, at strengthening their optimism early in their teenage years as well as making more visible the organizational and contextual structures and norms that affect the health and lifestyles of girls and boys. Conclusions: In summary, the dissertation shows that perspectives on adolescent’s health should be understood at different levels in society and include a gender perspective. Furthermore, factors that are important for adolescent’s lifestyle should be discussed from a salutogenic perspective and the health promotion performed in schools should develop actions that have contextual and gender-specific points of departure in order to enhance the health and lifestyles of girls and boys.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-34283 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Wilhsson, Marie |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Halmstad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Halmstad University Dissertations ; 31 |
Page generated in 0.0017 seconds