Spädbarnsnutrition är en global och individuell angelägenhet med gemensamt framtagna rekommendationer utifrån omfattande forskning. Enligt rekommendationerna bör ett barn ammas exklusivt i sex månader och kompletterande till annan kost i ytterligare två år eller mer. Genom att följa dessa rekommendationer skulle barnadödligheten kunna minskas markant världen över. Amningen bidrar även med hälsofördelar för det lilla barnet i form av minskad risk för infektioner, främjande av neurologisk utveckling, minskade risker för vissa hjärt- och kärlåkommor, minskade risker för att utveckla övervikt senare i livet liksom reducerad risk för att utveckla diabetes typ 2 och vissa former barncancer. Även hos kvinnor ses hälsofördelar med amning så som minskad risk för vissa typer av cancer och minskad förekomst av övervikt. Stora utmaningar finns inför att leva upp till framtagna målsättningar och riktlinjer gällande amning. Kunskapsbristerna rörande spädbarnsnutrition är utbredda över alla samhällets nivåer och lagstiftning liksom arbetsliv är sällan anpassade för att verka amningsfrämjande. I Sverige lyder vård och omsorg kring kvinnor och barn bland annat under Hälso- och sjukvårdslagen och verksamheten kring amning inom mödravården utgår från riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen, och utförs till stor del av barnmorskor. I barnmorskans kunskapsbeskrivning ingår att äga kunskaper om amning, amningsproblematik liksom strategier för att främja amningen. Omfattande forskning har utförts inom området för amningsfrämjande interventioner i den industrialiserade delen av världen med mycket varierande och inte alltid positiva resultat. Utifrån den rika vetenskapliga motiveringen bakom främjandet av amning, liksom barnmorskans uppdrag att arbeta för detta behöver kunskaperna om mekanismer som påverkar familjer val av spädbarnsnutrition vidgas. Syftet med detta arbete var att beskriva upplevelser av, och inställningar till spädbarnsnutrition och amning hos kvinnor i industrialiserade länder. Som metod genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade 15 kvalitativa studier utförda i industrialiserade länder. Artiklarna analyserades med integrativ innehållsanalysmetod och presenterades i översiktens resultat som en ny helhet utifrån fyra övergripande teman: ”När förväntan möter verklighet”, ”Att fatta beslut”, ”Stöd och bemötande” samt ”Kroppen och ansvaret”. Studiernas deltagare beskrev ofta förväntningarna på amningen som orealistiska och idealiserade och den reella upplevelsen som kantad av bland annat externt och internt skuldbeläggande liksom upplevelser av att misslyckas. Kvinnorna beskrev vidare erfarenheter av bristfälligt stöd från hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta kunde resultera i problem vid hantering av amningssvårigheter liksom känslor av sorg och skam. Att fatta beslut kring spädbarnsnutrition upplevdes som en process där många faktorer togs i beaktande. Kvinnor upplevde utsatthet och stigma kring den egna kroppen, både i relation till hälso- och sjukvårdens ständiga krav på tillgång samt kring samhällets normer och sexualiseringen av kvinnokroppen, i samband med amning. Sammanfattningsvis upplever kvinnor brister kopplade till skuldbeläggning och idealiserande av amning i mötet med hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta leder till negativa upplevelser och svårigheter att hantera problem i anslutning till spädbarnnutrition. Samhällsnormer, kvinnans egna sociala kontext liksom hennes informella stöd i form av närstående påverkar beslut kring matning av barnet samt vilka möjligheter att följa rekommendationer som finns. Kvinnor tar ett omfattande ansvar för spädbarnsnutritionen, dess problem liksom hur utförandet av denna kan påverka den nära omgivningen och allmänhetens uppfattningar i det offentliga rummet. / Infant nutrition is an important topic and a global as well as a personal concern with recommendations from international organizations, substantiated by extensive research. According to official guidelines an infant should be exclusively breastfed the first six months following birth and continuously breastfed complementary to other nutritional sources for another two years or more. By following these guidelines global child mortality rates could be decreased significantly. Health benefits from breastfeeding, concerning the infant, include reduced risk of contracting infections, promotion of neurological development, lowered risks of certain cardiovascular diseases, reduced risk of developing certain forms of child cancer, a decrease in the probability of developing obesity as well as type two diabetes later in life. Documented health benefits for the mother include reduced risk of developing certain types of cancer as well as a decreased prevalence of obesity among breastfeeding mothers. Challenges towards goal achievement regarding the guidelines for breastfeeding are many and widespread knowledge gaps on breastfeeding in all community levels are present. This is further complicated by the fact that laws and workplaces rarely adapt regulations to suit breastfeeding women. In Sweden, healthcare for women and children is governed by the Swedish healthcare law and work regarding breastfeeding in maternal care follows guidelines by the Swedish national board of health and welfare. Majority of this work is carried out by midwives. Detailed knowledge of breastfeeding, knowledge of complications as well as strategies to promote breastfeeding are a central part of the midwives’ job description. Extensive research concerning the subject of promoting breastfeeding, has been executed in the industrialized part of the world, although not always with positive outcomes. In addition to the scientifically documentation on advantages of breastfeeding, and in conjunction with the midwives’ work on the subject the knowledge on the mechanisms that affect families choices regarding infant nutrition is something that needs to be further explored. The aim of this thesis is to describe the views on, and experiences regarding infant nutrition and breastfeeding among women in industrialized countries. This study uses a literature review of 15 qualitative studies, carried out in industrialized countries, as a method of research. These articles were analysed with an integrative content analysis and presented in this this thesis’ result as an amended form, categorized in the following four overarching themes: “When expectation meets reality”, “To make a decision”, ”Support and conduct” and “The body and the responsibility”. The studies’ participants often described expectations of breastfeeding as unrealistic and idealized whereas the perceived reality often instead brought experiences of failure and both external and internal blame. Additionally, the women in the studies described a lack in support from healthcare both antenatal and in postnatal care. This could result in problems handling difficulties with breastfeeding as well as feelings of sorrow and shame. The decision making regarding infant nutrition was perceived as a process where many factors needed to be taken into account. Women also felt exposed and a stigma regarding their own body. This in relation to the constant demands of physical availability from healthcare as well as regarding the social views and norms and the sexualisation of the female body in the context of breastfeeding. Conclusively women felt inadequate and perceived feelings of guilt due to the idealization of breastfeeding in both pre and postnatal healthcare. This in turn leads to negative experiences and difficulties handling problems concerning infant nutrition. Social norms, women’s individual social context as well as her support from close relations affect decisions regarding infant nutrition and the possibilities and predisposition to follow existing guidelines. Women take an extensive responsibility regarding infant nutrition, its difficulties as well as how the implementation of these decisions affects their close environment as well as the public opinion.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-2898 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Thapper, Klara |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0123 seconds