A dense, cohesive, and mixed-use urban development is today often seen as an ideal to achieve sustainability in urban districts, where densification is described as a strategy for the development of Sweden's cities. However, densification is not problem-free, and brings with it several challenges, not least for social sustainability. Gentrification, social inequality, as well as reduced green areas and public spaces, are examples of possible consequences of densification. Furthermore, social sustainability is a difficult-to-define concept that lacks a general scientific foundation for analysis, creating challenges for how the sustainability dimension should be achieved in practice. The purpose of the study was to understand if it is possible to create densely built, mixed-use, and attractive urban districts without compromising social sustainability, and if so, how this can be done in the best possible way. The relationship between density and social sustainability was studied through a case study of the future Slakthusområdet, with the hope of generating guidelines for how cities can be densified attractively while promoting social sustainability. To answer the research question – "How is a densely built urban district created while simultaneously promoting the social sustainability of the district?" – calculations were made regarding the future outdoor environments of the Slakthusområdet, as well as semi-structured interviews with key stakeholders in the project. Clear connections were shown in the results between the calculations and the interviews. The measurement results revealed significant discrepancies regarding spaciousness, density, and the space of residential courtyards, which were also reflected in the respondents' answers during the interviews. Furthermore, the calculations showed positive results in terms of street width, intersection density, walking distance to public spaces, and mixed-use, which corresponded to the ambitions expressed in the interviews regarding proximity, good accessibility, sustainable mobility, and a functioning everyday life for all residents and visitors. According to the study's conclusion, urban districts should be densified based on the unique conditions and needs of the site in a way that promotes good habits, well-being, and a high quality of life for everyone in the area. All forms of density should be studied in development projects to create a supply of what is demanded in cities while protecting social values. A balance should be achieved between physical and non-physical factors based on the context of the urban district while strengthening important social values in the place being developed. Finally, densification should be carried out with an understanding of the urban structure’s impact on human behavior by creating an even distribution of functions that promote proximity in the district and align with the site's conditions and needs. In connection with the study, guidelines were developed regarding collaboration, the planning process, flexibility, measurement methods, and the development of infrastructure as support in the development of densely built and socially sustainable urban districts. / En tät, sammanhållen och funktionsblandad stadsutveckling ses idag som ett ideal för att uppnå hållbarhet i stadsdelar, där förtätning beskrivs som en strategi för Sveriges städers utveckling. Stadsförtätning är dock inte problemfritt utan för med sig en del utmaningar, inte minst för social hållbarhet. Gentrifiering, social ojämlikhet, samt minskad yta för grönområden och offentliga platser är exempel på möjliga följder av stadsförtätning. Social hållbarhet är dessutom ett svårdefinierat begrepp som saknar en allmänvetenskaplig grund för analys, vilket skapar utmaningar för hur hållbarhetsdimensionen ska uppfyllas i praktiken. Studiens syfte var att förstå om det är möjligt att skapa tätbebyggda, funktionsblandade och attraktiva stadsdelar utan att den sociala hållbarheten äventyras, och i så fall hur detta görs på bästa sätt. Sambandet mellan täthet och social hållbarhet studerades genom en fallstudie av utvecklingen av det framtida Slakthusområdet med hopp om att frambringa riktlinjer för hur städer kan förtätas attraktivt och samtidigt främja social hållbarhet. För att besvara studiens forskningsfråga – "Hur skapas en tätbebyggd stadsdel samtidigt som den sociala hållbarheten i stadsdelen främjas?" – utfördes beräkningar om Slakthusområdets framtida utemiljöer, samt semistrukturerade intervjuer med ansvariga aktörer i projektet. Resultaten om framtida Slakthusområdet visade tydliga samband mellan beräkningar och intervjuer. Mätresultaten redovisade stora avvikelser i fråga om rymlighet, täthet, och yta bostadsgårdar, vilket också speglades i intervjurespondenternas svar. Vidare visade beräkningarna goda resultat inom aspekterna gatubredd, korsningstäthet, gångavstånd till offentliga platser, och funktionsblandning, vilket stämde överens med de ambitioner som framfördes i intervjuerna om närhet, goda framkomlighetsmöjligheter, hållbar mobilitet, samt ett fungerande vardagsliv för alla invånare och besökare. Enligt studiens slutsats bör stadsdelar förtätas utifrån platsens unika förutsättningar och behov på ett sätt som leder till goda vanor, välmående, och hög livskvalitet för alla i stadsdelen. Alla former av täthet bör studeras vid utvecklingsprojekt för att skapa ett utbud av det som efterfrågas i städer samtidigt som det värnas om sociala värden. En balans bör uppnås mellan fysiska och icke-fysiska faktorer utifrån stadsdelens sammanhang samtidigt som betydelsefulla sociala värden stärks på platsen som utvecklas. Slutligen bör förtätning ske med förståelse för stadsstrukturens påverkan på det mänskliga beteendet genom att det skapas en jämn fördelning av funktioner som främjar närhet i området och som stämmer överens med platsens förutsättningar och behov. I samband med studien togs det slutligen fram riktlinjer i fråga om samarbete, planprocessen, flexibilitet, mätmetoder och utveckling av infrastruktur som stöd i utvecklingen av tätbebyggda och socialt hållbara stadsdelar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-331952 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hazanov, Julia, Elfström, Sara |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 23472 |
Page generated in 0.0034 seconds