Energieffektivisering inom bostäder är viktigt för att nå bestämda mål inom den Europeiska unionen, däremot kommer inte en bostadsägare att investera i energieffektiva åtgärder om de inte är lönsamma. Detta arbete kommer att undersöka energibesparingen och lönsamheten av att införa olika förbättringsåtgärder på ett lättbetonghus i Söderhamn vilket är studieobjektet i arbetet. Syftet är att undersöka byggnadens energibalans och hur olika åtgärder påverkar energianvändningen, upplevelsen av inomhusklimatet och driftkostnaden. Studieobjektet genomgick en energikartläggning för att sedan undersöka olika förbättringsåtgärder. Kartläggningen var utförd med simuleringsverktyget IDA Indoor Climate and Energy för att konstruera en referensmodell som inkluderade alla insamlade data från studieobjektet. Tidigare forskningsstudier inom området användes som vägledning till val av förbättringsåtgärder på studieobjektet. Energiförändring utav åtgärderna användes sedan i en kostnadskalkyl som var utförd med annuitetsmetoden för att åstadkomma den årliga kostnadsbesparingen vid installation för var och en av åtgärderna. Koldioxidhalten mättes i början av projektet för att undersöka luftkvalitén i byggnaden och om den behöver åtgärdas. Studieobjektets primärenergital blev 148 kWh/(m2·år) vilket var 43 % högre än Boverkets byggreglers energikrav för småhus. Byggnadens värmebehov var 18 209 kWh/år och kunde minskas med 42,7 % vid installation av ett åtgärdspaket och då var primärenergitalet 109 kWh/(m2·år). De tre mest energieffektiva åtgärder var att tilläggsisolera ytterväggar, isolera taket och minskning av inomhustemperaturen. Den mest kostnadseffektiva av enskilda åtgärder var att isolera taket ifall övervåningsutrymmet utnyttjades och att isolera källaren var den minst lönsamma av besparingsåtgärderna. Ventilationsproblemet i byggnaden kunde åtgärdas med installation av ett FTX-system som använder luftflödet 0,35 l/(s·m2) och 0,1 l/(s·m2) när inga personer är i byggnaden. Att komplettera uppvärmningen med en värmepump var en lönsam investering men ökade primärenergianvändningen och gör byggnadens energisystem mer komplext. Det rekommenderas att isolera klart taket ifall boende har intresse av att utnyttja övervåningsutrymmet. / Energy efficiency in dwellings is crucial in reaching goals set within the European Union, but homeowners won’t invest in energy-efficient measures unless it is cost-effective. This study is going to investigate the energy savings and cost-effectiveness of different renovating measurements for a light-concreate house in Söderhamn. The aim is to investigate the building’s energy balance and how renovating measurements affect the energy use, the indoor climate and the operating cost. An energy audit was performed on the building for the purpose of investigating the various measurements. The audit was achieved with IDA Indoor Climate and Energy simulation tool, which was used to construct a reference model that included data from the studied building. Previous research in the field were used for selecting the renovating measurements used in this study. The results of the simulations were then used to carry out a cost analysis with the equivalent annual cost method to evaluate the annual cost saving for each measurement. The carbon dioxide level was measured in the beginning of the project to investigate the indoor air quality in the building and if it needed to be addressed. The primary energy use of the building was 148 kWh/(m2·year), which was 43 % more than Building regulations energy requirements for single-family households. The heat demand was 18 209 kWh/year and could be reduced by 42,7 % when installing a created renovation package and resulting in the primary energy use of 109 kWh/(m2·year). The three most energy efficient measures were adding extra insulation on external walls, insulating the roof and decreasing the indoor temperature level. The most cost-effective measure was to insulate the roof if the upstairs area were heated and insulate the basement walls was the least cost-effective of the energy efficient measures. The ventilation problem was fixed with installation of an FTX system that switched to an air flow of 0,35 l/(s·m2) to 0,1 l/(s·m2) during unoccupancy. Complementing the heat demand with a heat pump was a cost-effective measure but did increase the primary energy use. It is recommended to finish isolating the roof if the family is interested in using the unoccupied space.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-29907 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lindqvist, Simon |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Energisystem och byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds