During the last years a new trend has been recognized where real estate owners and institutesissue social bonds in the bond exchange market in Sweden. This together with the stronggrowth of green bonds gives the issuer better opportunities to develop sustainable projects.This study examinate the practical application of social bonds in the real estate sector. Thecriteria used in social projects vary by issuer, and one example is provided by the Swedishissuer Kommuninvest, where their main requirements to be qualified as a social project aresocial issues regarding 1. housing and living environment, 2. safety and availability 3. sports,education, culture and health. Kommuninvest is using a secondary opinion to ensuretrustworthiness of the bonds. However, the goals of the projects for actors issuing socialbonds can to some extent be unclear and especially hard to evaluate. A better measurability ofsocial bonds would make it easier for actors in the market to clarify the potential of theprojects and increase the interest for social bonds from investors. The findings of this studyshows that criteria, motivations and practice of social bonds differs between actors in themarket, and that the differences are particularly pronounced between investors and issuers.The study also shows that there is currently limited development of a common social bondframework, although a social taxonomy is underway. According to the findings, the maincornerstone for issuing social bonds in Sweden is the Social Bond Principles produced byICMA. In addition, the Sustainable Development goals by the United Nations are commongoals the actors connect their social projects to. Instead of using theoretical methods forevaluation of social projects, actors use different statistics such as crime rate, safety level andrelocation statistics. According to the actors interviewed, the social bond market is still newand will go through changes in policies and standards in the upcoming years. / Under de senaste åren har en ny trend uppmärksammats där fastighetsägare och institut ger utsociala obligationer på obligationsmarknaden i Sverige. Detta tillsammans med den storatillväxten av gröna obligationer ger emittenten bättre möjligheter att utveckla hållbaraprojekt. Denna studie undersöker den praktiska tillämpningen av sociala obligationer ifastighetssektorn. Kriterierna för att ett projekt ska kvalificeras som ett socialt projektvarierar för olika emittenter, och ett exempel är den svenska emittenten Kommuninvest, därderas främsta krav för att kvalificeras som ett socialt projekt är sociala frågor kring 1. boendeoch boendemiljö, 2. trygghet och tillgänglighet 3. idrott, utbildning, kultur och hälsa.Kommuninvest använder ett andrahandsutlåtande för att säkerställa obligationernastrovärdighet. Målen för projekten kopplade till sociala obligationer kan dock till viss del varaoklara och särskilt svåra att utvärdera. En bättre mätbarhet av sociala obligationer skulle göradet lättare för aktörer på marknaden att tydliggöra projektets potential och även öka intressetför sociala obligationer från investerare. Resultaten av denna studie visar att kriterier, motivoch praxis för sociala obligationer skiljer sig åt mellan aktörer på marknaden, och attskillnaderna är särskilt uttalade mellan investerare och emittenter. Studien visar också att detför närvarande är begränsad utveckling av ett gemensamt ramverk för sociala bindningar,även om en social taxonomi är på gång. Den huvudsakliga grundstenen för att emitterasociala obligationer i Sverige är “The Social Bond Principles” som tagits fram av ICMA.Dessutom är FN:s globala mål för hållbar utveckling något som aktörerna kopplar sinasociala projekt till. Användning av teoretiska metoder i praktiken för att utvärdera socialaprojekt är sällsynt bland aktörerna. I stället använder aktörerna statistik i form av exempelvisbrottslighet, säkerhet och flyttfrekvens för att utvärdera sociala projekt. Enligt de intervjuadeaktörerna är marknaden för sociala obligationer fortfarande ny och kommer att gå igenomförändringar vad gäller policyer och standarder under de kommande åren.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-314307 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Jansson, Jeremias, Lundvall, Gabriel |
| Publisher | KTH, Fastighetsföretagande och finansiella system |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22319 |
Page generated in 0.0031 seconds