The covid-19 pandemic affected people’s health in several different ways, and government policies to address the pandemic sometimes needed to trade-off between containment of thevirus and other health aspects. This study aims to evaluate the effect of lockdown-policies on individuals’ mental wellbeing. To this end, we use a difference-in-difference method, comparing proxies for mental health before and after lockdown recommendations in 2020 relative to the same calendar months in the year preceding the pandemic. To measure mental health, we use data from Google Trends on the relative search intensity on words and classes of words associated with mental illness of various kinds. The results show that searches onmental illness increased in Sweden from March 2020, right after social distancing measures were put in place. To assess whether social isolation is a key mechanism rather than a general pandemic effect, we present hetergeneous effects by the share of single-person households atthe county level, which support social isolation as a potential channel. Given that thestate-imposed lockdown in Sweden was partial, the results can be considered a lower boundof social distance effects on mental illness. / Covid-19 pandemin påverkade människors hälsa på flera olika sätt och insatser för att hantera pandemin innebar ibland en avvägning mellan smittspridning och andra hälsoaspekter. Denna studie syftar till att utvärdera effekter av smittskyddsåtgärder på människors psykiska hälsa i Sverige. Med hjälp av en difference-in-difference metod jämförs proxyvariabler för mentalohälsa före och efter införande av restriktioner under 2020 relativt samma kalendermånader föregående år. Med data från Google Trends undersöks pandemins effekt på den relativasökintensiteten på ord och kategorier av ord förknippade med psykisk ohälsa. Resultaten visar att sökningar på ord relaterade till psykisk ohälsa ökade i Sverige från mars 2020 då de första restriktionerna om social distansering infördes. I syfte att se om social distansering ären viktig mekanism snarare än en generell pandemieffekt, utförs en heterogenitetsanalys på andel singelhushåll på länsnivå. Den visar att social distansering är en möjlig kanal. Givet att Sverige inte införde en regelrätt “lockdown” kan resultaten betraktas som ett lower bound avsocial distanserings effekt på psykisk ohälsa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-479719 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Wallerström, Madeleine, Amnebjer, Nelli |
| Publisher | Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0157 seconds