Bakgrund: Effekterna av det som kommit att kallas New Public Management, där offentliga verksamheter specialiserats i icke-överlappande roller och funktioner, gör det svårt att organisatoriskt hantera komplexa samhällsutmaningar. Hållbarhetsfrågor överskrider territoriella och organisatoriska gränser och dess lokala problem och lösningar utgör en del i en kollektiv och global utveckling. Sådana gränsöverskridande och komplexa utmaningar sägs kräva välfungerande samverkan mellan diversifierade kunskapsperspektiv och erfarenheter som möts över gränser. Samtidigt betonar den empiriska forskningen en hög grad av utmaningar i försök till sådana samverkansprocesser. I en skandinavisk kontext har ett ökat erkännande för utmaningarna i den befintliga specialisering lett till försök av ökad integration samtidigt som forskningen efterfrågar insikter bortom abstrakta och romantiska bilder av institutionella samarbeten.Syfte: Studien syftar till att beskriva komplexiteten i organiseringen av den offentliga förvaltningens uppdrag att stödja en socialt hållbar utveckling. Att framhålla den sociala hållbarhetens analytiska och organisatoriska komplexitet samt att undersöka hur olika organisatoriska förutsättningar påverkar arbetets organisering.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio folkhälsostrateger, en processledare och en enhetschef vid Västra Götalandsregionen. Det utvalda studieobjektet har som en enhet ett samlat ansvar att samordna, bedriva och stärka regionala, delregionala och kommunala processer för social hållbarhet.Slutsats: Organiseringen för en socialt hållbar utveckling konstrueras i en ständigt pågående anpassningsprocess; ett problemskapande (utifrån praktiska möjligheter) – en problemlösning (utifrån praktiska möjligheter) – en potentiell utveckling. Utveckling kan innebära en förhoppning om socialt lärande mellan samverkansparterna eller mer konkreta insatser och arbetsprocesser. Frånvaron av formell organisation i det gränsöverskridande arbetet ställer krav på en ständigt pågående organisering där den informella arbetsinramningen innebär höga krav på flexibilitet och förmåga hos den enskilda gränsgångaren. / Background: The impacts of new public management reforms, where public organizations are organized into distinct and separate units of specialized roles and functions, complicates our ability to address complex societal challenges. Sustainability issues transcend both territorial and organizational boundaries and its local problems and solutions are part of a collective and global development. Tackling such boundary-spanning and complex challenges are said to require well-functioning collaborative efforts, where diverse knowledge perspectives and experiences meet across boundaries. Concurrently however, empirical research highlights a high degree of challenges in such collaborative efforts. In a Scandinavian context, increased recognition of the challenges in the existing specialization has led to efforts of increased integration, while at the same time researchers are asking for more insights beyond abstract and in many cases romantic images of institutional collaboration.Purpose: This study aims to describe the complexity in organizing for the Swedish public administration’s aim of a socially sustainable development. To emphasize the analytical and organizational complexity of social sustainability and to examine how different organizational preconditions affect the organization of work.Method: The study was conducted using a qualitative research method, through semi-structured interviews including ten public health strategists, one process manager and one unit manager in Region Västra Götaland. As a unit, the selected study object has a unified responsibility to coordinate, and strengthen regional, sub-regional and municipal processes for social sustainability.Conclusion: The process of organizing for social sustainability is constructed in a continuous, complex process of adjustment; problem creation (based on “practicalities”) – problem solution (based on “practicalities”) – potential advancement. Advancement in the sense of increased social learning between different collaborative actors or more concrete results in the form of activities or work processes. The absence of formal organization in the cross-boundary work requires a constantly ongoing process of organizing where the informal framing of cross-boundary work places high demands of ability and flexibility on the individual cross-boundary strategist.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-18541 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Kanon, Miranda |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds