Hatbrott är ett problem idag som strider mot allas lika värde och väcker oro bland många i vårt samhälle, samtidigt har kritik riktats mot Sverige för utvecklingen av hatbrott och den utbredda rasismen. Flera förebyggande insatser mot hatbrott har därav i Sverige vidtagits, detta trots brist på forskning kring hatbrott generellt men framförallt förebyggandet av hatbrott. Föreliggande uppsats vill därför skapa en förståelse för hur olika aktörer i Malmö arbetar för att förebygga hatbrott, hur aktörerna tänker kring orsakerna till varför hatbrott begås och eventuella utmaningar i det förebyggande arbetet. För att besvara uppsatsens frågeställningar intervjuas tio personer från olika verksamheter i Malmö utifrån deras roll som en del av det förebyggande arbetet mot hatbrott. Resultatet visar att händelser i omvärlden, bristande kunskap, kultur och historia samt fördomar, ses som möjliga orsaker till varför hatbrott begås. Media och internets påverkan ses som bidragande faktorer till hatbrott. För att förebygga hatbrott betraktas olika former av utbildningsinsatser vara de mest framstående och effektiva, men några få mer direkta insatser nämns också. Ur resultatet framstår det att hela samhället har ett ansvar i det förebyggande arbetet och att alla aktörer måste arbeta gemensamt för ett mer inkluderande samhälle. Det är också viktigt att hantera det aktuella mörkertalet i hatbrottsstatistiken och stärka förtroendet mellan minoriteter och myndigheter. Uppsatsens informanter påpekar också att mer resurser måste läggas på det preventiva arbetet mot hatbrott. Vidare ger uppsatsen förslag på framtida forskning som bör undersöka vilka konkreta insatser de olika aktörerna i samhället ska vidta för att förebygga hatbrott, samt studera ämnet utifrån fler perspektiv. / Hate crime is a problem today that goes against everyone's equal value and arouses concern among many in our society, meanwhile Sweden has been criticized for the development of hate crimes and the widespread racism. Therefore, Sweden has implemented several preventive strategies against hate crimes, despite a lack of research on hate crimes in general and the sizable lack of research regarding prevention of hate crimes. The essay wants to create an understanding of how different actors in Malmö works to prevent hate crimes, what they consider causes hate crimes and possible challenges in the preventive work. To address the inquiries posed by the essay, ten people from different functions in Malmö are interviewed, based on their role as part of the preventive work against hate crimes. The results show that events in the world, lack of knowledge, culture and history, as well as prejudices, are possible reasons why hate crimes are committed. The influence of the media and the internet are seen as contributing factors to hate crimes. To prevent hate crimes, various forms of educational efforts are considered to be the most prominent and effective. Also, a few more direct interventions are mentioned. The result shows that the whole society has a responsibility in the preventive work and actors must work together for a more inclusive society. It is also important to deal with the current darkness in hate crime statistics, and enhancing trust between minority groups and authorities. The essay's informants also highlight that more resources must be put into preventive work against hate crimes. Furthermore, the essay suggests that future research should examine what concrete efforts various societal actors should take to prevent hate crimes. Future research should also approach the subject from different perspectives.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-67678 |
Date | January 2024 |
Creators | Ragnerby, Elina, Steindl, Alva |
Publisher | Malmö universitet, Institutionen för kriminologi (KR) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0038 seconds