Detta examensarbete behandlar hur barn i en postmodern förskola samspelar och använder sig av olika material för att etablera en social hållbarhet. Vi börjar med att förklara begreppet hållbar utveckling, samt hur den ekologiska, ekonomiska och sociala aspekten av hållbar utveckling hör ihop. Två olika teoretiska perspektiv präglar denna studie. Det första är paraplyperspektivet postmodernism och dess syn på meningsskapande, intra-aktion och icke-linjära lärandeprocesser, där en mångfald av material främjar en hundraspråklighet, ett begrepp som frekvent används inom Reggio Emilia-pedagogiken. Det andra valda perspektivet är det sociokulturella, där vi tagit avstamp i synen på dialog, samspel och lärande i grupp. De båda perspektiven har stora skillnader i sitt sätt att se på lärandet, men också många likheter vilka vi anser hjälpa oss att besvara våra forskningsfrågor på ett adekvat sätt, något vi också redogör för. Vår datainsamling skedde med hjälp av fokusgruppsdiskussioner/samtal där vi tillsammans med två olika barngrupper använde kreativa verktyg för att skapa en "tillsammans-/kompisteckning". De båda aktiviteterna videoinspelades. Resultatet visar att barnen använde sig av ett demokratiskt förhållningsätt i sin gemenskap rörande delaktighet, öppenhet och respekt till och om andras tankar, vilket speglar en god grund för en social hållbarhet i förskolans verksamhet. / The aim of this study is to portrait how children in a Swedish, post-modern preschool interplay with each other, and how they use the diversity of materials to communicate as a way of establishing asocial sustainability. Initially, we start with explaining the word “sustainability” and how the different dimensions of sustainable development come together. Our theoretical standpoint is as described, heavily influenced by the postmodern perspective and Reggio Emilia’s preschool practice featuring democracy, diversity, and expressions through a hundred languages. We also take a stand in the sociocultural perspective and its views on communication and actions between humans. We are aware of the imparities between the two theories but chose to combine their individual views on communication and/via material as a bridge upon which we placed this study. The method used for this study is a group dialogue whilst us and the participants, children at the age of 2 to 5, created a “friendship painting”. The material used for the activity was chosen by the participants to encourage their individual ways of expressions. This also helped us to find the agent of the material in the learning situations. The results show that the participants have a democratic approach to each other and to us as students in these activities. The participating children showed a sustainable approach to the social aspect of development through compassion, justice, dialogue, and flexibility to each other and to new people that shows an interest in their community.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-90054 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Carlbom, Daniel, Carlbom, Jennie |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds