Det jämställdhetspolitiska målet innebär att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter för att själva kunna forma sina liv inom alla livsområden. För att mäta jämställdhet i Sverige används statistik som grundar sig på kön som ensam social kategori. Detta trots att det går att se att arbetet med jämställdhet förbättras om kvinnor och män inte ses som statiska och homogena grupper. Inom den sociala kategorin kön finns fler underkategorier som påverkar det jämställdhetspolitiska arbetet och vid avsaknaden av ett intersektionellt perspektiv riskerar vissa grupper att missas. Studiens syfte är att undersöka vilka konsekvenser frånvaron av ett intersektionellt perspektiv får i regeringens jämställdhetspolitiska mål samt vad ett intersektionellt perspektiv skulle kunna bidra med. För att göra detta granskas texterna regeringens jämställdhetpolitiska delmål ett en jämn fördelning av makt och inflytande, Regeringens skrivelse 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid och SOU 2015:86 – Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställhetspolitiken genom en kritisk diskursanalys. Materialet analyseras utifrån kritisk diskursanalys och dess analytiska verktyg utifrån Machin och Mayr (2012) tillsammans med intersektionalitet som övergripande teoretisk utgångspunkt som belyser och ifrågasätter maktstrukturer både inom och mellan olika sociala kategorier. Analysen förstärks ytterligare utifrån Foucaults begrepp makt, kunskap och diskurs. I resultatet framträder fyra olika diskurser vilka är diskursen om jämn könsfördelning av makt och maktpositioner, diskursen om kvinnor som underordande män i förhållande till jämställdhet och makt, diskursen om inkludering och exkludering av sociala kategorier och diskursen om konstruerandet av kvinnligt och manligt. Diskurserna bygger främst på en primär social kategori, kön. Frånvaron av det intersektionella perspektivet riskerar alltså att det bara är en viss social kategori som inkluderas. Jämställdhet blir på så vis inte nåbar för alla grupper av människor och påverkar då också hur mänskliga rättigheter tas tillvara på. / The goal for gender equality policy means that men and women should have the same rights, opportunities and obligations to shape their lives in all areas of life. To measure gender equality in Sweden, statistics based on gender as a single social category are used. This is despite the fact that the work on gender equality can be improved if women and men are not seen as static and homogeneous groups. Within the social category gender there are more subcategories that affect gender equality policy work and in the absence of an intersectional perspective, certain groups may be missed. The aim of the study is to examine the consequences of the absence of an intersectional perspective have in the government’s gender equality policy goals and what an intersectional perspective could contribute with. In order to do this the texts of the government’s gender equality sub-goal one en jämn fördelning av makt och inflytande, Regeringens skrivelse 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid and SOU 2015:86 – Mål och myndighet. En effektiv styrning av jämställhetspolitiken are examined through a critical discourse analysis. The material is analyzed based on critical discourse analysis and its analytical tools based on Machin och Mayr (2012) along with intersectionality as an overall theoretical approach that illuminates and questions power structures both within and between different social categories. The analysis is further amplified based on Foucault’s concepts of power, knowledge and discourse. In the results, four different discourses appear which are the discourse of equal gender distribution of power and power positions, the discourse of women as subordinate men in relation to equality and power, the discourse of inclusion and exclusion of social categories and the discourse on the construction of women and men. The discourses are mainly based on a primary social category, gender. A risk with the absence of the intersectional perspective is that there is only a certain social category which is included. The gender equality is there for not reachable for all groups of people and will also affect how human rights are taken advantage of.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-351867 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Björn Delfalk, Emma |
| Publisher | Uppsala universitet, Teologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds