SammanfattningI föreliggande undersökning granskas vilka likheter och skillnader som finns mellan hur socialtjänstlagen (SoL) och lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) tar hänsyn till barnets bästa. Uppsatsen utgår från ett feministiskt intersektionellt perspektiv vilket är av stor vikt för val av frågeställning, syfte och diskussion. Vidare har uppsatsen en jämförande karaktär genom att respektive lags förarbeten, lagtext och rättstillämpning sätts i relation till varandra. Jämförelsen utgår från tre kriterier; dagligt bidrag (försörjningsstöd), särskilt bidrag (höjt försörjningsstöd) samt vilka skyldigheter som är förknippade med försörjningsstödet. Vidare görs även en mer övergripande jämförelse av respektive lags syfte, historia och grundläggande principer. Undersökningen visar att barn som söker asyl inte tillförsäkras en skälig levnadsstandard då det i propositionen till LMA anses rimligt att ge människor en lägre levnadsstandard än vad som enligt SoL tillkommer en person som är permanent boende i Sverige. En hypotetisk barnfamilj som söker asyl får 7000 kronor mindre i månanden än en hypotetisk familj som erhåller bistånd från socialtjänsten. Uppsatsen visar att de skillnader som finns i hur barnets bästa införlivats SoL och LMA leder till att barn som söker asyl diskrimineras. Skillnaderna och likheterna mellan hur SoL och LMA beaktar barnets bästa analyseras utifrån det feministiska intersektionella perspektivet. Undersökningen synliggör att både barn som får bistånd enligt SoL och barn som söker asyl tillhör underordnade grupper i samhället. Dock påvisar undersökningen att barn som söker asyl är utsatta för en formell diskriminering gentemot barn som får bistånd enligt SoL. Detta innebär att den svenska lagstiftningen inte lever upp till principen om barns lika värde, artikel 2 i FN:s barnkonvention. Slutsatsen blir således att ett litet steg mot ett mer likvärdigt samhälle vore att inkludera barn som söker asyl i SoL och på så sätt tillförsäkra dem en skälig levnadsstandard. / Abstract The objective of this investigation is to review similarities and differences in how the best interest of the child is recognised in the Social Service Act (Socialtjänstlagen (SoL) and Refugee Protection Act (Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). The framework of the essay is based on a feministic intersectional perspective which is of significant importance to the questions at issue, objectives and discussions. In addition, the essay compares the legislative history, legal context and application of the respective law. This comparison is founded on three criteria, i.e. financial benefit (dagligt bidrag), special support (särskilt bidrag) and the liabilities associated with such support. Finally, the essay compares the general objectives, history and fundamental principles of the aforementioned laws. The result of the investigation indicates that children who apply for asylum are not guaranteed a reasonable standard of living as the bill relating to the Refugee Protection Act (LMA) suggests that it is acceptable for asylum seekers to have a lower standard of living than those who according to the Social Service Act (SoL) are permanent residents of Sweden. An imaginary asylum seeking family with children is given SEK 7,000 less a month than an imaginary family with children on financial benefit under the Social Service Act. The essay shows that the differences between the Social Service Act (SoL) and Refugee Protection Act (LMA) lead to discrimination of children seeking asylum. The differences and similarities between the Social Service Act (SoL) and Refugee Protection Act (LMA) have been analysed from a feministic intersectional perspective. The result of the analysis indicate that children receiving financial benefit under the Social Service Act (SoL) and asylum seeking children originate from subordinate groups in the society. However, it is also evident from the investigation that asylum seeking children are formally discriminated in relation to children receiving financial benefit under the Social Service Act (SoL). As a result, the Swedish law does not comply with Article 2 of the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) which specifies that there should be no discrimination between children on the basis of the status of their parents. In conclusion, a small step towards an equal society would be to include asylum seeking children in the Social Service Act (SoL) and thus, guarantee them a reasonable standard of living.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-23580 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Söderman, Emma |
| Publisher | Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), Malmö högskola/IMER |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds