In 1992, the Swedish education system was reformed and by that, school choice was introduced. The intention of the reform was that competition between schools would improve the level of education; however, the results among Swedish pupils have deteriorated and the differences between schools have increased since the introduction. This has caused much debate on school choice, and especially school choice in relation to socioeconomic background and segregation. This study examines whether GIS can be used to detect possible relations between the school choices, socioeconomic backgrounds and residential areas of pupils in Uppsala Municipality in Sweden. Most of the previously conducted research do not use GIS as a tool, despite the spatial aspect of this issue. By mapping the data, any geographical patterns can easier be detected, patterns which can be hard to observe in other data presentation methods such as tables or graphs. The school choices and the commuting pattern among pupils applying for preschool or year six have been visualized in relation to the social index of their corresponding living areas. Four areas and four schools have been selected as samples in order to evaluate the issue from the perspective of both the pupils and the schools. The results show that GIS is an effective way of presenting complex data and a useful tool for detecting geographical clusters. The differences in choices made by pupils of dissimilar social background can be visually detected by comparing the maps to each other. The preschool pupils tend to apply for the nearest schools, while some of the pupils applying for year six are willing to travel further distances in order to get to a more popular school or an area less socially vulnerable than their residential area. Furthermore, some deviant school choice patterns can easily be explained by examining the surrounding environment; the map can reveal for instance that the pupils had no other choice to make, that geographical obstructions such as water bodies or large streets act like separators or that the social index of a residential area perhaps do not match the affiliation felt by the inhabitants. Due to the complexity of school choice and segregation, a GIS might not be used alone for concluding on a relation between the two. However, it is a very useful tool for indicating occurrences of the phenomena and, most important, highlighting areas that are interesting for further investigation. / År 1992 reformerades det svenska utbildningssystemet och med det implementerades det fria skolvalet. Avsikten med reformen var att konkurrensen mellan skolor skulle förbättra utbildningsnivån, dock har resultaten bland svenska elever försämrats och skillnaderna mellan skolor ökat sedan introduktionen. Detta har orsakat mycket debatt om skolval och speciellt skolval i förhållande till socioekonomisk bakgrund och segregation. Denna studie undersöker om GIS kan användas för att upptäcka eventuella sammanhang mellan skolval, socioekonomiska bakgrunder och bostadsområden bland elever i Uppsala kommun i Sverige. Det mesta av tidigare forskning inom ämnet använder inte GIS som ett verktyg, detta trots problemställningens rumsliga aspekt. Genom att kartera data öppnas möjligheter för att enklare upptäcka geografiska mönster som kan vara svåra att observera med andra presentationsmetoder som tabeller eller diagram. Skolval och pendling bland elever som har ansökt om plats i förskoleklass eller till årskurs sex har visualiserats och blivit satt i sammanhang med den sociala indexen för elevernas bostadsområden. Fyra områden och fyra skolor har valts ut för att kunna utvärdera frågan ur både elevers och skolors perspektiv. Resultaten visar att GIS är ett effektivt sätt att presentera komplexa data och ett användbart verktyg för att upptäcka geografiska kluster. Skillnaderna i skolval bland elever av olika sociala bakgrunder kan upptäckas visuellt genom att jämföra kartor med varandra. Förskoleklasselever tenderar att ansöka om närmaste skola, medan några av eleverna som ska börja årskurs sex är villiga att resa längre avstånd för att komma till en mer populär skola eller till ett område som är mindre socialt utsatt än deras bostadsområde. Dessutom kan vissa avvikande skolvalsmönster enkelt förklaras genom att undersöka den omgivande miljön; kartan kan till exempel avslöja att eleverna inte hade några andra valmöjligheter, att geografiska hinder såsom vattendrag eller stora gator agerar som avgränsare eller att det sociala indexet till ett bostadsområde inte matchar den sociala tillhörigheten invånarna själva upplever. På grund av komplexiteten bakom skolval och segregation, bör GIS inte användas ensamt för att konkludera om det finns ett samband mellan de två. Det är dock ett mycket användbart verktyg för att indikera förekomster av fenomenet och framförallt för att lyfta fram områden som är intressanta för vidare utredning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-174343 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Hals, Carine |
| Publisher | KTH, Geoinformatik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-GIT EX ; 13 |
Page generated in 0.0027 seconds