Bakgrund: Patienter med svår psykisk sjukdom (SMI) visar på större frekvens av samsjuklighet och mortalitet än övrig population. Fördomar finns i samhället och hos hälso-och sjukvårdspersonal vilket kan leda till underdiagnostisering och ökat lidande för patienten. Om patient med SMI tar till sig samhällets stigmatisering uppkommer självstigmatisering som ytterligare försvårar situationen för patienten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av somatisk vård vid samtidig svår psykisk sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i en identifiering av tre kategorier; erfarenheter av bemötande, erfarenheter av att leva med svår psykisk sjukdom och erfarenheter av att skilja på somatiska och psykiska besvär. Relationen mellan patient och personal inom hälso- och sjukvården beskrevs både kunna öka eller minska tillit, följsamhet och patientens självkänsla. Patienter prioriterade oftast den psykiska hälsan före den fysiska. Slutsats: Patienter med SMI är i behov av kontinuitet i vården och en personcentrerad omvårdnad för en helhetssyn, inte sjukdom för sjukdom. Patienterna beskrev bemötandet inom somatisk vård som viktigt, bemötandet kunde både bidra till engagemang eller passivitet. Sjuksköterskor behöver ökad kunskap om samsjuklighet och vikten av personcentrering. / Background: Patients with severe mental illness (SMI) show a greater frequency of co-morbidity and mortality than the rest of the population. Prejudices exist in society and among healthcare professionals, which can lead to underdiagnosis and increase suffering for the patient. If a patient with SMI takes on society's stigmatization, selfstigma arises, which further complicates the situation for the patient. Aim: To shed light on patients' experiences of somatic care with concurrent severe mental illness. Method: The study is a general literature review. Result: The analysis carried out in an identification of three categories; experiences of treatment, experiences of living with severe mental illness and experiences of differentiating between somatic and psychological problems. The relationship between patient and staff in healthcare was described as able to increase or decrease trust, compliance, and the patient's selfesteem. Patients usually prioritized mental health over physical health. Conclusion: Patients with SMI need continuity of care and person-centered care for a holistic view, not disease by disease. The patients described the treatment within somatic care as important, the treatment could both contribute to commitment or passivity. Nurse sneed increased knowledge about co-morbidity and the importance of personcenteredness.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-48659 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Engström, Anna-Kajsa, Svensson, Therese |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.6866 seconds