Syftet med denna studie är att ur ett narrativt perspektiv belysa anhörigas upplevelser av att förlora en närstående i suicid. Studien bygger på 12 berättelser från anhöriga som publicerats i en podcast. Utifrån Goffmans teori om stigma, Castelli Dransarts teori om sorgeprocessen och Clausens teori om vändpunkter kan studien fördjupa förståelsen för de anhörigas upplevelser av att förlora en närstående och hur de väljer att berätta om det i podcasten. Det empiriska materialet har analyserats genom en narrativ analys vilket resulterade i fem teman: livet före, vändpunkter, suicidet, livet efter och sorgeprocessen. Genom att applicera teori och tidigare forskning på dessa fem teman har vi i resultat- och analysdelen samt i diskussionen kunnat besvara studiens fyra frågeställningar samt studiens syfte. Studien visar att hur själva handlingen gått till, hur tiden varit innan samt hur dödsbeskedet levererats har en inverkan på sorgeprocessen. Resonemang i diskussionen leder fram till att stöd till anhöriga är viktigt då de är en riskgrupp. Stöd behövs både i direkt anslutning till händelsen men också för de anhöriga som lever med någon som är suicidal. Det kan utifrån detta vara viktigt att involvera de anhöriga i vården. Berättandet framträder som en viktig del i de anhörigas sorgeprocess och bidrar till mer kunskap om suicid och hur processen ser ut. De anhöriga förmedlar kunskap till samhället genom sina berättelser i förhoppning om att de ska förändra samhällets bild av suicid och bemötandet av de drabbade.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-151708 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Gunnarsson, Emelie, Waller, Sara |
| Publisher | Linköpings universitet, Socialt arbete, Linköpings universitet, Socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds