Det statliga järnvägsnätet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillväxt. Banornas sträckning och byggsätt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenät som än idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spårvidd som skulle användas var en viktig fråga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spårvidd var långt ifrån självklart. Denna studie undersöker och analyserar varför de norrländska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spårvidd som övriga landets stambanor, och därigenom bli en integrerad del av det statliga järnvägsnätet. Ursprungligen var de norrländska banorna tänkta att byggas med smalare spårvidd, något som skulle innebära att detta nätverk skulle ha isolerats från södra Sveriges. Detta beslut ändras emellertid innan byggandet påbörjats. Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen från debatterna om järnvägen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgränsen för att ansluta till en norsk bana kommande från Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel. Som förklaringsmodell används teorin om spårbundenhet, path dependence, ur två aspekter; institutionell spårbundenhet och ekonomisk spårbundenhet. Uppsatsen finner att båda aspekterna av spårbundenhet hade betydelse för beslutet att bygga stambanan av samma spårvidd som det övriga stambanenätet. Vidare befinns även de politiska relationerna med Norge inverka på beslutet att bygga banan med en bred spårvidd. / The construction of public railways in Sweden during the 19th century has played a vital part in the country’s economic growth. The geographical and technological aspects of the construction spurred extensive debates in the Swedish Parliament and the choice of gauge was a key aspect of these debates. This qualitative case study examines the arguments and outcomes of the 19th century railway debate in the Swedish parliament by applying the path dependence theory on the sociopolitical and economical process seen in the argumentation. The social structures, financial aspects and political union between Sweden and Norway all mattered in the decision to build all of the public railway system using using the same gauge which later became standard. The findings show that path dependence is relevant when explaining gauge selection from both an institutional and economical perspective.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-218894 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Grängsjö, Lovisa von Friedrichs |
| Publisher | Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds