Aesthetic design programs are often used as a complimentary document to detailed development plans in Sweden and they focus on the areas architecture and design. The content varies between programs because there are no requirements in the Swedish Planning and Building Act (plan- och bygglagen, PBL) of neither the establishment nor the content. The general development of the detailed development plans and the connected aesthetic design program is that they are getting more and more detailed early in the spatial planning process which violates the intentions of PBL by not using brief outlines in the beginning of the spatial planning process. Due to the lack of requirements of the establishment of the aesthetic design program there is also no clear or statutory way of linking the two documents together. How the linking is done is the municipalities own decision, which leads to many variants that affect the municipality in its work in different ways. The purpose of my master thesis is to create an understanding of why the spatial planning process is conducted the way it is and how the detailed development plans become so detailed. This by conducting an empirical qualitative spatial planning process description of 10 detailed development plans in Stockholm County, with emphasis on the aesthetic design program, and interviews with the plan architect of each detailed development plan. The study showed that the project leaders and the project group from the municipality have the biggest influence on the spatial planning process. They decide which documents to establish, when to establish them, they take care of all the mandatory parts of the process and they decide the content of the aesthetic design program after discussion with the developer and consultants. The developer produces the documents required by the municipality as a basis for decision making and the aesthetic design program with the help from its consultants. The developers probably establish the aesthetic design program due to lack of competence from the municipality but also out of practical reasons. Because the developers very often act as initiators to the process they already have made sketches of the area with the help from consultants which easily can produce the aesthetic design program because they are already so involved in the project. The politicians have not been involved in the making of the aesthetic design program, neither has the public used its opportunities of public influence (samråd, granskning) to get their point across regarding the aesthetic design program. / Gestaltningsprogram är idag ett vanligt kompletterande dokument till detaljplaner i Sverige för att beskriva ett områdes utformning med fokus på estetik och arkitektur. Gestaltningsprogrammens innehåll varierar från program till program då det inte finns något krav på att ett gestaltningsprogram måste upprättas och kopplas till detaljplaner enligt PBL. Gestaltningsprogrammen kan beskriva områdena väldigt övergripande för att bara skapa en idé om hur de önskar att området skall upplevas. De kan även vara mer detaljerade och illustrera arkitekturen för området och vilka material som skall användas. Den generella utvecklingen av detaljplaner och tillhörande gestaltningsprogram är att de blir mer och mer detaljerade tidigt i processen vilket strider mot PBLs intentioner om översiktlighet i den inledande planprocessen. Då det inte finns något krav på upprättandet av gestaltningsprogram finns det inte heller lagstadgat hur kopplingen mellan detaljplan och gestaltningsprogram skall göras. Hur denna koppling löses är upp till kommunerna själva vilket leder till många olika varianter med olika konsekvenser för kommunen i dess arbete. Syftet med mitt arbete är att skapa förståelse för varför processen ser ut som den gör idag och hur det kommer sig att detaljplanerna blir så detaljerade. Detta genom en empirisk kvalitativ detaljplaneprocessbeskrivning av 10 stycken upprättade detaljplaner i Stockholms län, med fokus på gestaltningsprogrammet, och intervjuer med respektive planarkitekt. Det visade sig att det största inflytandet på detaljplaneprocessens gång har projektledarna och projektgruppen från kommunen. De beslutar vilka dokument som skall upprättas, när dokumenten skall upprättas, de handhar den formella hanteringen av ärendet, de upprättar de obligatoriska handlingarna till detaljplanen och bestämmer hur gestaltningsprogrammet skall utformas samt dess innehåll efter gemensamma diskussioner med representanter från både kommunen, exploatören och konsulterna. Exploatörerna i sin tur tar fram de dokument som kommunen kräver som beslutsunderlag och gestaltningsprogrammet med hjälp av konsulter. Exploatörerna tar förmodligen fram gestaltningsprogrammet då kommunen inte besitter tillräcklig kompetens för det, men även av praktiska skäl då exploatören väldigt ofta har agerat initiativtagare till detaljplaneprocessen och därmed redan har en arkitektkonsult som har tagit fram idéskisser för området och därmed är insatt i arbetet och enkelt kan fortsätta med det arbetet och handha upprättandet av gestaltningsprogrammet. Vidare har politikerna inte varit inblandande i gestaltningsprogrammets utformning, inte heller har privatpersoner i kommunen använt sig av möjligheterna vid samråd och granskning för att lämna synpunkter på gestaltningsprogrammet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-124224 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Hedman, Karolina |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds