Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur lästesten och provresultatet från de nationella proven i årskurs 3 påverkar lågstadielärares arbete med elever i lässvårigheter, därtill hur resultatet tas emot och används av mellanstadielärare i övergången till årskurs 4. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en skolas rektor, en specialpedagog och fyra lärare i låg- och mellanstadiet. För att förstå och tolka skolans arbete med de nationella proven tar studien sin utgångspunkt i Ball, Maguire och Brauns (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk valdes ut för att synliggöra hur en skola implementerar och arbetar med de nationella proven. Implementeringen och arbetet med de nationella proven kopplades sedan till Ahlbergs (2013) och Nilholms (2012) skrifter om det relationella och kompensatoriska perspektivet. En anledning till att koppla till detta perspektiv var för att synliggöra vilka konsekvenser och effekter provresultatet kan få i arbetet med elever i lässvårighet. Denna studie visar att det finns olika uppfattningar bland personalen på en skola om de nationella proven. Sammantaget identifierades fem teman provens funktion, tilltro till proven, analys av provresultat, provresultatets funktion och överföring vid stadieövergång. Dessa teman användes för att synliggöra och förstå på vilka sätt de nationella proven användes, påverkade och mottogs bland låg- och mellanstadielärare, en specialpedagog och en rektor på en skola. Utifrån ett större sammanhang synliggör resultatet vikten av rektorers kompetens, delaktighet och ansvarstagande för läsutvecklingsarbetet i relation till de nationella proven. Om rektorer lyser med sin frånvaro i arbetet med de nationella proven är risken att provresultatets effekter stannar av och ger störst vinning för dem som sett och analyserat innehållet på gruppnivå. Något annat studien visar är att de nationella proven och resultaten tilldelas flera olika användningsområden. Däribland som ett sätt att bekräfta lärares och specialpedagogers farhågor, de fungerar även som ett komplement för lärare i bedömningen av elevers läsförmåga. På den undersökta skolan användes också provresultatet som ett överlämningsunderlag vid informationsutbytet mellan låg- och mellanstadielärare. Däremot tyder studien på att förståelsen och dess effekt avtar allteftersom tiden från provtillfället blir allt längre.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-43681 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Skog, Emil |
| Publisher | Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds