Bakgrund: När man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgång i skolan och undervisningen. I såväl Lpo94 som Lgr11 framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och få möjlighet att utvecklas på bästa tänkbara sätt utifrån de individuella förutsättningar man har. För att skolan skall kunna säkerställa att varje elev får det stöd han/hon är berättigad till används olika former av dokumentationsverktyg och åtgärdsprogrammet är ett väletablerat sådant. Ett åtgärdsprogram skall upprättas då en elev riskerar att inte nå upp till målen för utbildningen och dokumentet skall behandla såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Svårigheten skall alltså inte ses som enbart individburen utan som en produkt skapad av de olika faktorer som eleven omges av. Dokumentet skall fungera som ett redskap för pedagogerna när det gäller att planera, utforma, utvärdera och utveckla det pedagogiska arbetet. Handlingen blir en skriftlig bekräftelse på vilket stöd eleven är i behov av och en beskrivning av de insatser som skall vidtas. Syfte: Varje skola har djupt nedärvda normer och traditioner som genomsyrar verksamheten och dess utformning. Den kultur som råder påverkar därmed också skolans sätt att beskriva skolsvårigheter och formulera sig kring stödinsatser i åtgärdsprogram. En annan faktor som har inflytande på textens form och innehåll är de diskurser som skolan omges av. Genom denna studie vill vi synliggöra dessa bakomliggande diskurser och de invanda mönster och förhållningssätt som uppenbaras i dessa dokument. Vårt preciserade syfte är att undersöka vad som föranleder att åtgärdsprogram upprättas samt hur man språkligt uttrycker sig kring eleven och de insatser som ämnas vidtas. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av diskursanalys som metod. Genom att studera språket i åtgärdsprogrammen är tanken att få syn på vilka bakomliggande förgivettaganden och diskurser som konstruerar de "sanningar" som skrivs fram. Vi vill försöka urskilja de mönster som framträder i åtgärdsprogrammen för att se vad språket underförstår, förhindrar, respektive medför. Målet med diskursanalysen är att kartlägga sambanden mellan språkbruk och social praktik. I kombination med diskursanalysen har vi använt oss av Perssons (2008) modell med kategoriskt/relationellt perspektiv. Modellens funktion är att fungera som ett verktyg i resultat- och analysprocessen samt för att ge studien en tydlig inramning. Resultat: I denna studie synliggörs hur rådande skolkultur och olika diskurser påverkat åtgärdsprogrammens innehåll och form. Exempel på diskurser som finns synliga i dokumenten är maktdiskursen, diskursen om en skola för alla samt diskursen om inflytande och delaktighet . Vidare visar studien att skolan lägger stort fokus på de mål eleverna skall uppnå och att kunskapsutveckling prioriteras framför den sociala utvecklingen. I motsättning till visionen en skola för alla kan vi även se att det kategoriska perspektivet dominerar i stor utsträckning. I och med att texterna behandlar elever med behov blir utgången att insatserna som beskrivs nästintill enbart ligger på individnivå. Studien bekräftar att det finns ett glapp mellan ideologi och praktik och att målet en skola för alla befinner sig långt bort från den verklighet vi har granskat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-4284 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Järnberg, Elenore, Johansson, Urika |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds