Syftet med undersökningen är att undersöka mentala påverkningar hos esportatleter i tävlingssammanhang. Esport och prestation är inte ett utforskat område inom idrottsvetenskapen vilket gör den här undersökningen unik. En del i undersökningen är att analysera reliabiliteten och validiteten för den kvantitativa undersökningsmetoden Sport Anxiety Scale-2 för esportatleter. Vidare så analyseras resultaten i prestation relaterat till svaren i den utskickade enkäten kring Sport Anxiety Scale-2. Resultatet visar att esporatleters svar i Sport Anxiety Scale-2 följer samma mönster som för traditionella idrottsatleter dock med lägre totala värden i två av tre subskalor och högre värde i kategorin koncentrationssvårigheter. Vad det betyder är att esportatleter känner större oro kring koncentrationssvårigheter men mindre kognitiv och somatisk oro vid tävlingssammanhang. I valideringssyfte för Sport Anxiety Scale-2 som metod för esportatleter så uppvisades inte tillräckligt höga värden för att dra slutsatsen att det är ett funktionellt formulär för esportatleter. Vidare forskning kring Sport Anxiety Scale-2s relevans för esportatleter rekommenderas. Angående undersökningssyftet att jämföra prestation med resultaten i Sport Anxiety Scale-2 så dras slutsatsen att resultaten uppvisar motsägande resultat vilket gör att arbetshypotesen med säkerhet inte kan bli bekräftad. Det går att diskutera om det beror på SAS-2 som metod eller på grund av antalet deltagande respondenter i undersökningen. Undersökningen bidrar till att förstå vilka mentala svårigheter esportatleter står inför i tävlingssammanhang jämfört med traditionella idrottsatleter och undersökningen går att bygga vidare på för vidare, mer djupgående, undersökningar kring psykologiska mätverktyg inom esport och det idrottsvetenskapliga fältet. / The purpose of this study was to evaluate the level and impact of anxiety in semi-professional esport athletes before competitions. To analyze this, a quantitative analysis was conducted using the tool Sport Anxiety Scale-2. The results of the Sport Anxiety Scale-2 were analyzed together with the competitive performance of the respondents. The results show that esport athletes show higher concentration disruption and lower somatic stress and worry before competitions than the standardized data for traditional sport athletes. As for the impact on performance, the results are inconclusive as there is not a strong enough correlation to confirm the working hypothesis that there is a relation between levels of stress and performance. This is a possible indicator that the research tool Sport Anxiety Scale-2, while useful for evaluating stress in traditional sport athletes, has significant deficiencies when used with esport athletes due to the reliance on physical activity indicators. Future research into the mental health of esport athletes should consider the differences in measuring the stress of less physical sports and could benefit from a broader study with a larger sample size.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-42732 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hultgren, Philip |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen Idrottsvetenskap (IDV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds