Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka könsnormer som framkommer i gymnastiken enligt finländska högstadieelever. Syftet var också att undersöka och tolka elevers upplevelser av jämställdhet i skolämnet gymnastik. Frågeställningarna var: - Hur beskriver högstadieelever en gymnastiklektion?- Vilka könsnormer kommer till uttryck i dessa beskrivningar?- Hur upplever högstadieelever jämställdhet mellan könen i ämnet gymnastik? Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom högstadieelevers beskrivningar av gymnastiklektioner. 36 högstadieelever i årskurs åtta i ett högstadium i Helsingfors fick som uppgift av sin lärare i svenska och litteratur att beskriva en gymnastiklektion. 20 elever och deras vårdnadshavare gav sitt samtycke att delta i studien. Uppgiften som eleverna fick, gick ut på̊ att anonymt skriva en text om sina upplevelser och känslor av skolämnet gymnastik. Denna datainsamlingsmetod användes för att ta reda på hur elever upplever skolgymnastiken samt vilka könsnormer som framkommer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade att det framkommer könsnormer som kan begränsa elevers deltagande i olika aktiviteter under gymnastiklektionerna. Både flickor och pojkar gillade skolgymnastiken men ett flertal flickor hade negativa upplevelser av ämnet. Flera flickor upplevde sig själva som sämre på olika aktiviteter i gymnastiken än vad pojkar upplevde. Vidare visade resultatet att det fanns hierarkier mellan könen i skolgymnastiken vilket påverkar på jämställdheten. Speciellt av flickor upplevs inte gymnastiken jämställd. Det framkom i flickors beskrivningar att pojkar har en större inverkan på undervisningsinnehållet och dominerar i olika aktiviteter under lektionerna. Slutsats: Av resultatet kan man tolka att gymnastiksinnehållet gynnar speciellt idrottsintresserade elever med maskulina drag eftersom gymnastiken innehåller traditionella maskulina värderingar, så som tävlingsmoment och bollsporter. Undervisningsinnehållet bör vara så mångsidigt som möjligt och bör bestå av aktiviteter som kan anses både maskulina och feminina samt könsneutrala. Studiens resultat tyder på att skolan och lärare bör stärka elevers självbild, speciellt flickors. Elever ska ha en möjlighet att delta på lika villkor och elever ska ha en möjlighet att se sig själva som lika bra oavsett kön. Skolan och lärare behöver kunskap om könsnormer och könsmaktstrukturer för att skapa en mer jämställdundervisning där både flickor och pojkar känner att undervisningsinnehållet är rättvist. / Aim and research questions: The aim of this study is to investigate and describe the gender norms that Finnish middle school students experience in PE lessons. The purpose is also to investigate and interpret students’ experiences of gender equality in PE. The research questions were: - How do middle school students describe a PE lesson?- What kind of gender norms appear in these descriptions?- How do middle school students experience gender equality in PE? Method: The study was conducted with a qualitative method where data was collected through students' descriptions of PE lessons. 36 students in the 8th grade from a middle school in Helsinki were given a task by their teacher to describe a PE lesson in their school. 20 students and their legal guardians gave their consent to participate in the study. The task was to write a text anonymously about their experiences of a PE lesson. This data collection method was used to find out how students experience PE and what gender norms appeared. A qualitative content analysis was applied to the material. Results: The results of the study showed that there are gender norms that can limit students' participation in various activities during PE lessons. Both girls and boys liked PE, but several girls had negative experiences of the subject. Several girls experienced themselves not good enough at different activities in PE and several boys described themselves as good at different activities in PE. Furthermore, the results show that there are gender hierarchies in PE, which affect gender equality. PE is not perceived as equal, especially not by girls. It emerged from girls' descriptions that boys have a greater influence on the content in PE and dominate in various activities during the lessons. Conclusions: From the results, it can be interpreted that the content of PE benefits especially sports-interested students with masculine traits, because PE contains values generally perceived as masculine, such as competition and ball sports. The content of the lessons should be as diverse as possible. The lessons should consist of activities that can be considered both masculine and feminine as well as gender neutral. Students should have an opportunity to participate on equal terms. The results suggest that the school and PE teachers should develop students’ self-esteem, especially that of girls. Students should have an opportunity to see themselves as equally good regardless of their gender. The school and teachers need more knowledge of gender norms and gender power structures to create a more equality-based teaching where both girls and boys feel that the content of PE is fair.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-6747 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Appelberg, Mandi |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2021:25 |
Page generated in 2.2536 seconds