Based on the accounts by four elder speakers of the Swedish minority language Meänkieli, given in October 2020, this study investigates the attitudes and sentiments among elder speakers of Meänkieli towards the languages they speak. The participants have migrated as young adults from the Torne Valley, where Meänkieli is traditionally spoken, to places in Sweden where their language use has been restricted by the lack of Meänkieli domains. The testimonies have been collected via semi-structured interviews and analysed through thematic analysis, taking perspectives from theories on language ideology, linguistic identity and linguistic biography, revealing how the participants' linguistic personas and repertoires have taken form throughout their lives, alongside their life experiences. The results show that the participants highly value their multilingualism, and that their language use is a deliberate as well as subconscious tool for expression and affirmation of identity and belonging. It is also shown that the languages often are associated with discrete chronological and geographical parts of the participants' lives. Furthermore, have the participants not passed Meänkieli on to their children, due to the lack of parental strategies and learner motivation, showcasing the importance of linguistic context and child agency in language acquisition. Future research would benefit from inclusion of a wider spectrum of social class, and from testimonies of the children of migrated Meänkieli speakers to complement the parental perspective, in order to further investigate the factors behind language shift outside of a minority language's domains. / Baserat på berättelserna från fyra äldre talare av det svenska minoritetsspråket meänkieli, givna i intervjuer i oktober 2020, undersöker denna studie äldre meänkieli-talares attityder och känslor gentemot de språk de talar. Som unga vuxna har studiens deltagare flyttat från Tornedalen, där meänkieli traditionellt talas, till platser i Sverige där användandet av meänkieli begränsats av förlusten av språkdomäner. Berättelserna är inhämtade genom semi-strukturerade intervjuer, och är analyserade med hjälp av tematisk analys med perspektiv hämtade från språkideologier, språklig identitet och språklig biografi, för att påvisa hur deltagarnas språkliga personor och repertoarer har formats under deras liv och genom deras upplevelser. Resultaten visar att deltagarna sätter stort värde på sin flerspråkighet, och att de både medvetet och undermedvetet använder språken för att uttrycka och befästa språklig identitet och tillhörighet. Vidare visas hur språken ofta associeras med väldefinierade kronologiska och geografiska delar av deltagarnas liv. Deltagarna har inte fört meänkieli vidare till sina barn med anledning av brist på strategier från föräldrarna och barnens motivation att lära, vilket belyser relevansen av den språkliga omgivningen och barnets delaktighet i språkinlärningen. För att ytterligare förstå drivkrafterna bakom språkskiften utanför ett minoritetsspråks domäner skulle framtida undersökningar gynnas av att ett bredare spektrum av sociala klasser inkluderas, och av att barn till utflyttade meänkielitalare får komplettera sina föräldrars perspektiv med sina egna skildringar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-481226 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Fogelström, Ebba |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds